Skepplandabor samlades kring bygdens historia och framtid
SKEPPLANDA. 63 deltagare, 19 representerade byar och totalt 284 ideella timmar. När projektet ”Vad är Skepplanda?” avslutades på hembygdsgården Grönköp var det snarare ett avstamp än ett slut. Med mockatårta, brödkakor och nya framtidsplaner firade deltagarna vad de åstadkommit tillsammans – och började fundera på nästa steg.
Ordföranden i Skepplanda hembygdsförening, Marie Färdmar, hade bakat hela veckan inför den femte och sista träffen. Trots att projektet formellt avslutades dök ytterligare sex deltagare upp. Intresset för bygden och dess framtid var uppenbart fortfarande stort.
Projektet startade i juni med målet att samla människor från olika delar av Skepplanda socken kring tre frågor: Vad har format bygden? Vad kännetecknar Skepplanda i dag? Och hur vill vi att området ska utvecklas i framtiden?
I gruppdiskussioner har deltagarna delat minnen av vardagslivet från förr, gamla mötesplatser, traditioner och hur samhället förändrats. Tillsammans har de återskapat berättelser om människor, platser och händelser – kunskap som till stor del lever kvar muntligt och inte finns nedskriven.
76 procent av deltagarna har varit 65 år eller äldre. Deras erfarenheter har därför varit en viktig tillgång i arbetet med att dokumentera Skepplandas historia.
Historien visar också hur bygden förändrats. Efter nästan hundra år av befolkningsminskning återstod bara 1 449 invånare i Skepplanda socken 1962. Kommunen satsade då på nya bostäder, företag och utbyggd samhällsservice för att vända utvecklingen. Mycket av det vi i dag betraktar som självklart är alltså resultatet av tidigare generationers initiativ och framtidstro.
– Det är en påminnelse om att även dagens invånare kan påverka hur bygden kommer att se ut i framtiden, säger projektledare Ronja Wigertz.
Den lokala gemenskapen
En återkommande fråga under träffarna har varit den lokala gemenskapen. Idag arbetar, handlar och umgås många på olika platser utanför hembygden, och en del av kontakterna sker digitalt. Därför blir frågan om lokala mötesplatser och relationer allt viktigare.
– Deltagarna ser att Skepplanda erbjuder mycket för pensionärer och idrottsintresserade barn och ungdomar, men att möjligheterna är mer begränsade för andra grupper. Särskilt viktigt ansågs det vara att skapa aktiviteter även för barn och unga som inte deltar i organiserade fritidsverksamheter, säger Ronja Wigertz.
Samtidigt konstaterades att ungdomarnas egna röster nästan saknades i projektet. För att skapa aktiviteter som verkligen lockar dem behöver de själva få berätta vad de önskar.
Under projektet har en rad förslag vuxit fram. Bland idéerna finns insamling av gamla fotografier och berättelser, lokalhistoriskt skolmaterial och vandringsslingor med historisk skyltning. Deltagarna har också diskuterat spelkvällar, släktforskning, hantverksaktiviteter, temalekplatser och en actionpark för äldre barn och vuxna.
– En gemensam digital evenemangskalender skulle kunna göra det enklare att upptäcka vad som redan händer i bygden.
Vid den avslutande träffen fick deltagarna prioritera bland förslagen och arbeta med utvecklingsidéer för platser som är viktiga för Skepplanda. Diskussionerna handlade om vad som fungerar bra i dag, vad som saknas och hur platserna kan bli mer tillgängliga och attraktiva.
Alla idéer kräver inte stora resurser. Vissa behöver finansiering, tillstånd eller samarbete med kommunen, medan andra kan börja i liten skala med några personer som delar ett intresse.
När Ronja Wigertz sammanfattade arbetet betonade hon att projektet fått en annan betydelse än hon först tänkt sig.
– Från början föreställde jag mig detta som ett avgränsat projekt med en tydlig start och ett tydligt slut. Men jag inser att detta har blivit ett livslångt projekt. Och det med glädje, säger hon.
De fem träffarna har lagt grunden för fortsatt arbete med Skepplandas historia, mötesplatser och framtid. Nu återstår att ta vara på engagemanget och omsätta idéerna i handling.
– En sak blev tydlig under avslutningskvällen i Grönköp – det finns människor som vill fortsätta träffas och göra saker tillsammans. Vi behöver inte återskapa det Skepplanda som en gång var, men vi behöver förstå vad vi har, vad vi värdesätter och vad vi vill utveckla. För det är de som bor och verkar här som tillsammans skapar livet i bygden. Kanske är det just nu som arbetet med frågan ”Vad är Skepplanda?” börjar på allvar, avslutar Ronja Wigertz.
Om projektet ”Vad är Skepplanda?”
• 5 träffar på Skepplanda hembygdsgård i Grönköp under perioden juni-oktober 2026.
• 63 unika deltagare och 142 deltagartillfällen.
• 284 ideella timmar, exklusive projektledarens tid.
• 57 % deltog vid minst två träffar och 38 % vid minst tre.
• 19 byar och orter inom Skepplanda socken har varit representerade.
• 76 % av deltagarna var 65 år eller äldre.
• 33 kvinnor och 30 män deltog.
• 45 deltagare bor idag i Skepplanda socken. Ytterligare 11 har tidigare bott där eller har annan stark anknytning. Fem deltog genom arbete eller uppdrag och för två saknas uppgift om anknytning.
Peach

