ALE/LILLA EDET. Efter tre år med fullskaligt krig i Europa finns ännu inga beslut om att bygga nya skyddsrum i Sverige. Istället har beståndet minskat något. Nu ska alla inventeras – och så många finns det i Ale och Lilla Edet.
När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina ökade intresset för svenska skyddsrum kraftigt. Antalet besök på Myndigheten för samhällskydd och beredskaps digitala karta mångdubblades och för första gången på decennier diskuterades åter skyddsrum för civilbefolkningen.
I Ale kommun finns 109 skyddsrum med totalt omkring 12 200 platser på MSB:s karta. Det innebär att det finns plats för 38 procent av befolkningen i kommunen. I Lilla Edets kommun finns 41 skyddsrum med totalt omkring 4 300 platser. Det innebär att det finns plats för 30 procent av befolkningen i kommunen. I hela landet finns plats för ungefär 64 procent av befolkningen.
Tätast mellan skyddsrummen i Västra Götaland är det i Mariestads kommun. Där finns skyddsrumsplatser för motsvarande 98 procent av befolkningen. I Orusts, Tanums, Färgelanda, Bollebygds, Grästorps och Tranemo kommuner finns inga skyddsrum.
Vid tiden för invasionen av Ukraina fanns omkring 63 900 skyddsrum listade över hela landet på MSB:s karta. I början av mars 2025 var de cirka 63 500, alltså ungefär 400 färre.
Det händer att skyddsrum avvecklas. Totalt i riket har ett 100-tal rivits under den senaste femårsperioden, och till exempel i Gällivare har inte de skyddsrum som rivits i Malmberget ersatts. Men oftast handlar det om att de tillfälligt plockats bort från kartan. Det har inte heller byggts några helt nya skyddsrum sedan 2003. I de kommuner där ”nya” skyddsrum har dykt upp på kartan är det antingen sådana som var tillfälligt stängda 2022 eller ersättningar för sådana som rivits i området.
– Antalet skyddsrum varierar lite från år till år, om en fastighet byggs om plockar vi bort skyddsrummet från kartan, och när det har ersatts återkommer det, säger Anders Johannesson, chef för enheten för befolkningsskydd på MSB.
Hur bra koll har ni på skyddsrumsbeståndet?
– Genom åren har det varit ett lågt intresse för det här, även från statsmakten, och vi har inventerat utifrån de medel som vi fått tilldelat. Därför har vi inte besökt alla och någon 100-procentig kontroll har vi inte kunnat göra. Däremot är de uppgifter vi har registrerade tillförlitliga, så vi har bra koll även om vi inte besökt alla. Nu har vi fått uppdrag att inventera samtliga skyddsrum. Vi har som mål att besöka 10 000 skyddsrum i år och sedan får vi kombinera det med brev till fastighetsägarna.
Hur är skicket på skyddsrummen ni faktiskt har besökt?
– Det fina med skyddsrumssystemet är att fastighetsägarna kan använda dem till annat, så länge de kan iordningsställas inom 48 timmar. Därför används många utrymmen till exempel som cykel- eller lägenhetsförråd. Det borgar för att man underhåller utrymmet. När vi är ute och tittar så är det oftast små brister, som är enkla att åtgärda, som vi hittar: Nån golvbrunn som börjat rosta eller en dörr som behöver smörjas. Det är väldigt sällan vi stöter på kraftigare åverkan i väggar.
Sverige har relativt många skyddsrum som byggdes under kalla kriget. De är ojämnt fördelade över landet, i första hand i de 140 skyddsrumstätorterna. Prioriteringen bygger bland annat på befolkningstäthet och var viktiga verksamheter finns. Eftersom de sista skyddsrummen byggdes i början av millenniet finns det också hela områden som byggts utan skyddsrum, trots att de ligger i skyddsrumstätorter.
– I utredningen ”Ett stärkt skydd för civilbefolkning” som kom i slutet av 2022 föreslår man att det ska byggas nya skyddsrum, mellan 25 och 50 per år. Det fanns dock inte med i senaste försvarsbeslutet, så vi vet inte om det kommer att bli så. I första hand ska vi inventera de skyddsrum som finns och det är ett stort jobb.
Ett annat skäl till varför det inte har byggts några nya skyddsrum är att de statliga bidragen togs bort 2002.
Fotnot. Alla siffror är från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
