I Sverige samlas årligen 440 000 ton matavfall in för återvinning, vilket motsvarar cirka 42 kilo per person och år. För ett hushåll på fyra personer blir det 168 kilo årligen. Under 2020 uppnåddes det nationella etappmålet om att 40 procent av allt matavfall ska gå till biologisk behandling. Det finns dock fortfarande stora mängder matavfall som inte källsorteras och som inte går till biologisk behandling. Matavfall som hade kunnat återföras till kretsloppet och användas bättre.
– Den miljömässiga vinsten för ökad utsortering och materialåtervinning av bioavfall är framförallt att livsmedels- och köksavfall styrs från energiåtervinning till rötning eller kompostering. Då tas även växtnäringen till vara. Förutom biogas ger det även biogödsel, som kan ersätta mineralgödsel och därmed minska behovet av energi och fossila råvaror som används vid framställningen av mineralgödsel, säger Carina Åberg och fortsätter:
– Den största vinsten för miljön görs dock alltid genom att förebygga att avfallet överhuvudtaget uppstår – alltså att minska matsvinnet.
Under våren har alla flerbostadshus och verksamheter fått informationsbrev om kommande förändring och många har redan nu valt att börja sortera ut sitt matavfall.
För villahushållen kommer ett brunt kärl för matavfall placeras vid det gröna kärlet i början av nästa år. Informationsbrev kommer skickas ut under hösten till de 844 hushåll som idag har osorterat avfall.
– De bruna kärlen kommer på plats under januari-februari. Anledningen att det låter vänta lite på sig är för att vi anlitar samma firma som Kungälvs kommun. På så sätt blir det mer kostnadseffektivt, säger Carina Åberg och tillägger:
– Det kommer även fortsättningsvis finnas möjlighet till hemkompostering.
En ny renhållningstaxa i Ale ska beslutas av politiken i september. Vidare noteras att kommunen, från och med den 1 januari nästa år, tar över driften av återvinningsstationerna.
