Carita Andersson växte upp med två döva föräldrar. Därför
har teckenspråket alltid varit ett viktigt kommunikationssätt
för henne.
Carita Andersson växte upp med två döva föräldrar. Därför har teckenspråket alltid varit ett viktigt kommunikationssätt för henne.
https://www.alekuriren.se/wp-content/uploads/2023/03/v0923-Spraknordar-1-kopiera-scaled.jpg

Teckenspråk – ett viktigt språk för Carita

NÖDINGE. Båda hennes föräldrar saknade hörsel och teckenspråk har därför alltid varit ett viktigt kommunikationssätt för Carita Andersson.
– Teckenspråket var det första språket jag lärde mig, berättar hon.

Carita Andersson växte upp i ett hem med två döva föräldrar och hon minns tillbaka till en barndom som såg mer annorlunda ut än många andras.

– Teckenspråket var det första språket jag lärde mig och de första åren i skolan blev därför ganska jobbiga. Jag minns att barnmorskan var orolig om jag kunde prata över huvud taget, vilket jag kunde – men jag gjorde inte det. Jag var rädd för ljud eftersom vi inte hade det hemma, berättar hon.

Carita fick tidigt inta rollen som tolk för sina föräldrar.

– Samhället var inte lika utvecklat då som det är i dag. De döva fick slå sig fram och man använde ofta sina barn som tolkar. Jag användes som den förlängda armen till den hörande världen och till en början var det inget konstigt för mig, men det blev svårare i tonåren då jag fick ta ett ansvar som ett barn egentligen inte ska behöva göra, säger Carita, som på 90-talet började att arbeta som tolk.

– Jag blev uppringd av Tolkcentralen och arbetade därefter som frilansande tolk i åtta år. Därefter krävdes en utbildning för att fortsätta och den sökte jag till i Kungälv. Jag fortsatte att arbeta i över tio år, men till slut blev det tröttsamt och jag orkade inte längre.

Hur är det att vara tolk?

– Det är jätteroligt. Man får vara med om mycket och träffa många intressanta människor.

Teckenspråket bygger på handrörelser, handformer, ansiktets mimik, blickriktning, munrörelser och kroppshållning simultant.

– Det handlar mycket om att man komprimerar meningarna. Det går inte att teckna exakt varje ord som när vi pratar. Själva teckenspråket har utvecklats mycket genom åren. Det följer det talande språket och var i landet du bor. Det finns en del dialektala skillnader, jag kan exempelvis se om en person kommer från Skåne eller Norrland, säger Carita och fortsätter:

– I början av 80-talet blev teckenspråket klassat som ett minoritetsspråk, vilket var viktigt. Förutsättningarna för de döva har utvecklats till det bättre och i dag har alla möjlighet att utbilda sig till vad de vill. De är med i samhället på ett helt annat sätt än förr i tiden. Det finns cirka 160 olika varianter av språket i hela världen.

Kan du förstå personer från andra länder?

– Ja, det är lättare att kommunicera med människor från andra länder med teckenspråk än med ett talande språk då mycket bygger på mimik och kroppsspråk. Det går att förstå varandra ganska bra.

Läs del 1: Idah räds inte nya språk 

Läs del 2: ”Jag kan inte klara mig utan punktskrift” 

Mer från allmänt

Afrika i sikte för familjen Zimmergren 

I februari för tre år sedan skrev Alekuriren om familjen…

Åk 6 på Alboskolan är bäst i klassen

Årskurs 6 på Alboskolan består av två klasser och drygt…

Kulturbyggnader i behov av renovering

Servicenämnden föreslår att kommunfullmäktige anslår ett investeringsmedel om 6,6 miljoner…

Eko-bonden Tina ger sig ut i butikerna

Tina Åkesson och hennes man Hans köpte Kärra Mellomgården i…

Senaste nytt

Regnbågsfärgade nummer på ryggen

Att öppet stötta hbtq-rörelsen är ingen ny företeelse för Lödöse…

Afrika i sikte för familjen Zimmergren 

I februari för tre år sedan skrev Alekuriren om familjen…

Ett nybygge som slår vakt om historien

Historien bakom Svenska Stenhus nya lägenhetshus ”Bomullsmagsinet” återfinns i namnet.…

Kulturlördag med hållbart mode

Under dagen blir det loppis i Kulturhuset Eden. Allmänheten har…

Tito kan bli egyptisk landslagsman

Tito Gad flyttade med sin pappa till Sverige från Egypten…

Åk 6 på Alboskolan är bäst i klassen

Årskurs 6 på Alboskolan består av två klasser och drygt…

”En överprestation om vi håller oss kvar”

Under torsdagen arrangerade Ettanfotboll årets upptaktsträff i Stockholm. På plats…

Så påverkas trafiken i Bohus av arbeten

Ett större och betydligt mer omfattande arbete kommer att ske…

Skår IBK blir Skepplanda BTK 

I slutet av september stod det klart att Skår IBK:s…

Kulturbyggnader i behov av renovering

Servicenämnden föreslår att kommunfullmäktige anslår ett investeringsmedel om 6,6 miljoner…

Eko-bonden Tina ger sig ut i butikerna

Tina Åkesson och hennes man Hans köpte Kärra Mellomgården i…

Kommunhus kan göras om till utbildningslokaler

I sin lokalförsörjningsplan 2023-2032 har Samhällsbyggnadsförvaltningen uppgett att behovet av…

Modellkoncept för jämställdhet

Likvärdig service och jämställd resursfördelning till olika grupper av kvinnor…