SURTE. Sedan i höstas pågår ett pilotprojekt på Surteskolan. Teknisk meny bidrar till att öka elevernas inflytande på matsedeln med bland annat önskerätt varannan vecka. För att ytterligare öka engagemanget har konceptet Minikockar implementerats där två elever från varje klass deltar aktivt i matlagningen.
Den politiska majoriteten hade en förhoppning om att kunna förbättra måltidskvaliteten i grundskolan med ett riktat bidrag på två miljoner kronor. När inflationen steg och matvarupriserna sköt i höjden frös den satsningen inne och pengarna fick istället nyttjas till att täcka kostnadsutvecklingen.
– Då bestämdes att göra en satsning på medinflytande för barnen, det pilotprojekt som vi nu ser på Surteskolan. Vi följer detta arbete med stort intresse och nyfikenhet, säger servicenämndens ordförande Sune Rydén (KD).
Lokaltidningen träffar Sune Rydén, kommunens måltidsutvecklare Amalia Palenius och Surteskolans köksmästare Kia Ragnar, som beskriver upplägget för Teknisk meny.
– Teknisk meny innebär att man sätter en meny som är anpassningsbar efter kökets förhållanden och matgästens behov. Vi har en gemensam matsedel för alla skolor i Ale, som en matsedelsgrupp bestående av kockar, enhetschef och dietist tar fram och som alla skolor följer, förklarar Amalia Palenius och fortsätter:
– Teamet i köket på Surteskolan sätter sin meny. Det finns dock lagar och krav som ska uppfyllas, som exempelvis näringsriktighet och budget.
Teknisk meny innebär en ökad valfrihet av rätter som serveras. Projektet har pågått i ett år.
– Vi har lärt oss jättemycket och jobbar mer klimatsmart nu. Det ska bli spännande att se vad utvärderingen ger. Alla elever får ett formulär att fylla i, säger Kia Ragnar.
– Det bästa med Teknisk meny är att vi återanvänder all mat som vi tillagar. Vi jobbar med samma råvaror som övriga enheter, men vi har friheten att testa nya recept. Vi sätter vår egen matsedel utifrån vår egen kreativitet. Resultatet är att vi får glada och mätta elever, säger Denny Andersson, måltidspersonal.
På Surteskolan finns ett matråd som träffas regelbundet. I rådet ingår två elever från varje klass (årskurs F-6), skolans sjuksköterska samt måltidspersonal.
– Vi träffas i matsalen, går alltid en sväng i köket, genomför provsmakningar tillsammans och pratar matsvinn samt vikten av en bra måltidsmiljö, säger Kia Ragnar.
Minikockar tillämpas i årskurs 2-3. Två elever turas om med att hjälpa till i köket. Den här dagen är det Lo Stålberg och Noel Khosravi från årskurs 2 som är på besök.
– Vi ska börja med att göra en smoothie, sätta en deg och baka bröd och därefter förbereda mellanmålet, klargör Denny Andersson.
Elevernas entusiasm går inte att ta miste på. När det är dags för brödbakning läser de receptet noggrant och häller i ingredienserna enligt angiven mängd.
– Det är jätteroligt, strålar Noel.
Vilken är favoriträtten om ni får välja?
– Kycklinggryta eller biff, säger Noel.
– Ugnspannkaka eller spaghetti, kontrar Lo.
Noterbart i sammanhanget är Surteskolans målmedvetna arbete med matsvinnet. Maten som inte kan återanvändas utan måste slängas vägs varje dag. Eleverna samlar stjärnor beroende på hur duktiga de är.
– Ju mindre matsvinn desto fler stjärnor. När eleverna samlat ihop 20 stjärnor serverar vi en favoriträtt som de röstat fram, berättar Kia Ragnar.
Vilken önskerätt står på tur?
– Buffalo wings med pommes frittes.
Pilotprojekt för att öka elevernas inflytande över matsedeln.
Koncept:
• Önskerätt: Varannan vecka får eleverna rösta fram en favoriträtt.
• Minikockar: Elever från årskurs 2-3 hjälper till i köket.
• Regelbundna träffar för att diskutera matsvinn och provsmakning.
Syfte: Att skapa en anpassningsbar meny utifrån kökets och gästens behov samt att främja engagemang och kreativitet i skolmaten.
Resultat: Minskad matsvinn samt ökad kreativitet och glädje hos både elever och personal.
