ALE. Historiskt har föreningslivet i Ale länge blomstrat. Något som är långt ifrån en självklarhet. Så vad är det framgångsrika receptet?
– Det har alltid funnit en politisk vilja om att våra barn och unga ska må bra, berättar Klas Arvidsson, enhetschef Ale Fritid.
Föreningslivet är enligt många en av Sveriges mest folkliga rörelser och i Ale har den länge blomstrat. Klas Arvidsson är enhetschef för Ale Fritid och har arbetat med området i flera år.
– En av anledningarna till att vi har så mycket föreningsliv är att vi har breddidrotten. Även ifall vi även har elitverksamhet är det den som är stor i Ale, berättar Klas Arvidsson.
Efter flera år i arbetet med föreningslivet vittnar han om en förändring som skett över tid. Jämfört med förr, upplever Klas Arvidsson idag att det är svårare för föreningarna att hitta ideella krafter som exemplevis kan tänka sig att agera kassör eller ordförande.
– Jag ska inte säga att engagemanget försvinner för det finns eldsjälar och det kommer alltid att finnas eldsjälar, men den delen är tuffare för föreningslivet nu än vad den var förr, berättar Klas Arvidsson.
Trots den utvecklingen säger han att det finns ungefär lika många verksamma föreningar idag som det fanns förut. När någon lägger ner, kommer det någon ny. Det är så det har sett ut – men hur kommer det sig att Ales föreningsliv fortsatt står så starkt?
– Jämfört med andra kommuner ligger vi långt fram på anläggningssidan. Jag ska inte säga att vi är längst fram med de fräckaste och modernaste anläggningarna, men vi har anläggningar, säger Klas Arvidsson och förklarar att det finns flera anledningar.
Föreningarna har, varje år, möjligheten att söka bidrag från kommunen. Ett vanligt förekommande bidrag inom idrotten är aktivitetsbidraget som riktar sig till barn och ungdomsverksamheter. Det bidraget baseras på hur många aktiviteter en förening har och hur många barn mellan 7-20 år som deltar i dem.
Men bland de stöd som föreningarna kan få av kommunen går inte alla att räkna i rena pengar. Utöver att bevilja bidrag till föreningarna, har kommunen idag två anställda som arbetar gentemot föreningarna för att ge en mänsklig stöttning.
Dessutom har kommunen nolltaxa, vilket bland annat innebär att barn och ungdomsverksamheter kostnadsfritt får tillgång till anläggningarna vid aktiviteter. Ett stöd som är långt ifrån självklart.
– Det är bara vi och Lilla Edet som har det i Göteborgsregionen, säger Klas Arvidsson och lyfter fram politikernas roll i det hela:
– Det har alltid funnit en politisk vilja om att våra barn och unga ska må bra. Samtalet om att man ska röra på sig har genomsyrat Ale under alla mina år. Oavsett parti har man sett föreningslivet som en resurs. Det tror jag är jätteviktigt.
Daniel Marsfeld