NÖDINGE. Det pratas mer och mer om psykisk ohälsa. Men på UPH Älvan, kommunens enda vårdcentral med inriktning mot psykisk ohälsa bland barn och unga, önskar chefen att fler föräldrar sökte hjälp tidigare.
– I Ale söker många sent. Och då är barnen redan för dåliga när de kommer hit.
Mitt i Nödinges villakvarter ligger ortens vårdcentral. Intill ligger UPH Älvan. En särskild mottagning för barn och unga med psykisk ohälsa. För hur är det nu, mår barn sämre idag?
– Det vi vet är att den lindriga psykiska ohälsan ökar. Den svåra ligger däremot på samma nivå som alltid, säger Maria Läckberg.
Hon är enhetschef och legitimerad psykolog som jobbat länge inom barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Men medan Bup tillhör specialistvården tillhör UPH Älvan primärvården. Här får man därför hjälp med lindriga till medelsvåra besvär.
Det vanligaste besväret är oro och ångest eller barn som har svårt att kontrollera sina känslor. Kanske slåss, kastar saker eller säger fula ord. När en förälder tagit kontakt med mottagningen gör personalen en bedömning. Den följer riktlinjer som är framtagna för UPH-mottagningar i Västra Götalandsregionen och innehåller en mängd frågor om barnets mående och vardag. Bedömningen slår fast om barnet lider av psykisk ohälsa eller inte. Efteråt rekommenderar personalen den vård de tror kan hjälpa. Eftersom barn och unga med psykisk ohälsa aldrig får behandlas med medicin finns andra metoder. Som föräldrautbildningar.
– De bästa på att hjälpa barnet är föräldrarna. Så om vi hjälper föräldrarna brukar vi nå ganska långt.
Utbildningarna har effekt. Det visar den enkätundersökning som Maria och hennes kollegor skickade ut ett halvår efter att de avslutats. Då kände ingen av deltagarna att de behövde återuppta kontakten med vården.
Att hjälpa ett barn i ett tidigt skede är mycket viktigt, påpekar Maria. Då slipper de lindriga besvären utvecklas till svåra. Ett barn med starka raseriutbrott kan exempelvis med tiden få svårt att få kompisar och klara skolan – och till slut må väldigt dåligt. Om föräldrarna istället tidigt får lära sig att hjälpa barnet att hantera sina känslor kan barnet fungera bra och må bra.
Här ser Maria en skillnad mellan Ale kommun och hennes tidigare arbetsorter Trollhättan och Vänersborg.
– I Ale är det många som söker sent. Barnen är för dåliga när de kommer hit. Det är så synd. Då måste de remitteras till Bup, och dit är det absurt långa köer.
Samtidigt pågår en samhällsdebatt om att vanliga motgångar i livet nu plötsligt klassas som psykisk ohälsa. Maria säger att begrepp som ångest och psykisk ohälsa ibland används slarvigt på sociala medier.
– Om barnet har hamnat i bråk med sina kompisar så mår det dåligt över det och det är inget konstigt. Det är inte psykisk ohälsa, utan sådant som föräldrar och skola kan hjälpa till med.
Psykisk ohälsa handlar om att ens vardag är påverkad.
– Om du till exempel har ångest ska den begränsa dig ganska hårt i vardagen för att det ska klassas som psykisk ohälsa.
Maria har inget svar på varför den psykiska ohälsan ökar. Att vi pratar mer om den så att fler söker hjälp, är en anledning. Ofta nämns skärmar och sociala medier som en bov. Även om det inte är den enda orsaken tycker Maria att den ställer till med problem.
– Jag tycker att det är fascinerande att föräldrar är väldigt noggranna med att veta var deras barn är och vad de gör. Men när det kommer till internet så får de sitta på sitt rum med en smartphone – och där har de hela världen. Nästan vad som helst kan hända.
Hon berättar att i den digitala miljön utsätts tjejer oftare för snedvridna skönhetsideal och äldre personer som söker sexuella kontakter. Killar råkar däremot oftare ut för snedvriden pornografi och gängkriminella som söker kontakt.
Oavsett orsak till psykisk ohälsa finns det varningsklockor som föräldrar bör reagera på. Som att barnet plötsligt slutar göra sådant det tidigare tyckt om och att det på kort tid förändrar sitt beteende.
– Prata först med ditt barn. Det ska man inte vara rädd för. Men man ska heller inte vara rädd för att be om hjälp. Om du funderar på något, hör av dig till oss.
Text: Karin Fingal
För barn 6-18 år i Ale kommun, som behöver hjälp för lindrig till medelsvår psykisk ohälsa. Du behöver inte vara listad för att söka hjälp och all vård är kostnadsfri. Mottagning vid Alepraktiken i Nödinge. Startade för fyra år sedan och erbjuder bland annat samtalsterapi och utbildningar för föräldrar vars barn lider av psykisk ohälsa.
