Som svar på artikeln om Helena (vecka 13, 2026) vill vi på Föräldrarättsbyrån, som organisation med insyn i fallet, belysa några centrala delar.
Att skriva en BBIC-utredning handlar inte om att leta oförmågor, så som det har beskrivits av socialnämndens ordförande, Tyrone Hansson (FiA). Det handlar om att bedöma föräldraförmågan utifrån helheten – barnets behov, förälderns resurser och svårigheter samt den kontext familjen befinner sig i. Vi vill dock tro att Tyrone Hansson inte menade sitt uttalande så bokstavligt som det kan uppfattas, utan att det snarare var ett klumpigt sätt att uttrycka sig i en svår fråga.
Helena, en mamma som hamnade i akut chock efter det största svek en mamma kan råka ut för – att hennes man hade begått övergrepp mot hennes dotter – placerades på utredningshem. Samtidigt höll hennes son familjen vaken på nätterna. Det är inte svårt att förstå hur sådana omständigheter påverkar föräldraförmågan. För de flesta av oss är det just mänskligt att vi påverkas av chock och sömnbrist. Detta speglas tydligt i journalen från utredningshemmet. Journalen visar också hur Helena växte i sin roll som mamma när den akuta chocken började lägga sig, och hur väl hon fungerade de dagar då hon inte var trött av sömnbrist.
Utredningshemmet var också tydligt i sina rekommendationer. De rekommenderade fortsatt föräldraskap med stödinsatser – exakt det Helena själv önskade. De personer som följde mamman och barnen närmast såg alltså inte bara svårigheter, utan också utveckling, anknytning och möjligheter – en Mamma med stor potential.
Trots detta kom BBIC-utredningen att förmedla något helt annat. Där lyftes de negativa observationerna fram, medan den avgörande kontexten bakom det som noterades – sömnbrist, chock och extrem belastning – försvann ur utredningen. Av de 70-talet positiva observationerna kom inget med. Det var den bilden som fördes vidare till politikerna.
Det är egentligen inte svårt att förstå varför detta är allvarligt. Om en elev skulle bedömas utifrån ett helt skolår, men man bara visade de sidor i skrivboken där stavfelen kom efter en sömnlös natt, medan framsteg, ansträngning och väl genomförda uppgifter lades åt sidan, skulle de flesta reagera. En sådan bedömning skulle vara djupt orättvis.
Vi vill därför gärna tro att Tyrone Hansson, som både förälder och folkvald, förstår hur avgörande det är att en människa bedöms utifrån hela sin situation – inte bara utifrån sina svagaste stunder. Om journalen från utredningshemmet ger den tydliga bild av utveckling, anknytning och möjligheter som vi menar att den gör, finns det också all anledning för ansvariga politiker att själva ta del av den. Ingen nämnd bör vilja fatta så ingripande beslut på ett underlag som främst lyfter fram det negativa. I ett sådant läge finns det också skäl att överväga en extern granskning.
Barnen förtjänar att hela bilden får komma fram. Helena förtjänar att bedömas som människa, inte bara utifrån sina svåraste stunder i en akut kris. Och politikerna i Ale förtjänar också att få utredningar som belyser både svårigheter och styrkor hos en förälder, och som faktiskt redovisar den avgörande kontexten.
Det blev fel. Men det går fortfarande att rätta till, om viljan finns att se hela bilden.
Tack för att ni tar detta på allvar.
Anders Hansson
Grundare föräldrarättsbyrån
Beatrice Sandlund Vall
Ombud
Sofia Hollström
Offentlig biträde/ombud
Jonas Tjernberg
Analys av utredningen
Peach 
