”Ingen ska behöva dö på det sättet”

Mannen, som var i 75-årsåldern, bodde ensam i en villa i Nödinge. Enligt personer i hans närhet eskalerade det efter en fallolycka för fyra år sedan.

– Han ramlade i sin trappa och skadade sig allvarligt. Efter det gick han aldrig upp på sin övervåning och han började dricka mer och mer, berättar en person, som vill vara anonym.

I samma veva avbokade mannen sophämtningen och förrådet samt huset fylldes successivt med gammalt avfall.

– Det blev värre och värre ju längre tiden gick. Han hade inte haft sophämtning på fyra år och inne i vardagsrummet var det fullt med gamla tomflaskor och burkar och annat skräp. Det såg ut som en svinstia, ingen människa ska behöva bo så, säger personen.

Mannen fick flera orosanmälningar från socialtjänsten skickade till sig angående hans alkoholmissbruk och de bokade ett möte på socialkontoret i Nödinge.

– Men han brydde sig inte om det. Han öppnade aldrig sin post. I stället gick breven till en redovisningsbyrå, dit all post var eftersänd. De ringde till socialtjänsten flera gånger och meddelade att han inte tar emot några brev utan socialtjänsten fick åka dit, men de vägrade, säger personen på byrån.

Den tredje september hittades mannen död i sitt hus av personer från byrån.

– Han måste ha legat där i minst tio dagar. Det var en fruktansvärd stank och vi var tvungna att springa ut från huset, berättar de som hittade honom.

– Ingen människa ska behöva dö på det här sättet. Vi är både arga och ledsna. Det är ett oerhört slappt agerande av socialtjänsten. Det som gör oss mest ledsna är att det garanterat finns andra i den här kommunen som behöver hjälp men som inte får det. Vad ska man göra när man inte har några anhöriga? Det är inte värdigt att ligga död i sitt hus i över tio dagar utan att någon vet om det.

Alekuriren har varit i kontakt med flera grannar i området.

– Han var en envis person som ville sköta sig själv. Jag har hjälpt honom så gott jag har kunnat, men det var inte lätt att komma nära och få en insyn i hur han hade det. Jag gjorde en orosanmälan efter att han ramlade i sin trappa och efter det verkar det som att hans alkoholproblem blev värre. Jag pratade även med kommunen och jag vet inte om de var där eller inte, säger en person.

Irene Blomqvist, verksamhetschef för Individ- och familjeomsorgen (IFO):

– Med anledning av socialsekretessen kan jag inte uttala mig om enskilda ärenden. När vi får in en orosanmälan kallar vi den aktuella personen på besök antingen via telefon eller brev. För oss handlar det om att skydda den enskildes integritet och vi kan därför inte åka hem till folk. Om vi bedömer att anmälan är väldigt allvarlig finns det en möjlighet för oss att åka hem till personen, men det ska man göra med största försiktighet. Vi gör inga ärendebesök utan den enskildes medgivande, säger hon.