NÖDINGE. Eleverna på Da Vinciskolan har börjat bli vana vid att brandkåren är på besök. I april gick brandlarmet hela fem gånger. Fyra av gångerna fanns det ingen brand att släcka.
Under april larmades räddningstjänsten till Da Vinciskolan vid fem tillfällen.
– En händelse är en anlagd brand och de övriga är inte det, berättar Kristoffer Gottlieb, samordnare på Bohus räddningstjänstförbund.
Då hade det eldats papper i två av skolans toaletter. Vid övriga fyra tillfällen fanns det ingen eld för brandkåren att släcka. Under månadens sista vecka utlöstes tre falsklarm på fyra dagar och de sammanlagda händelserna är något som fått räddningstjänsten att reagera.
– Det är anmärkningsvärt många händelser under april månad. Då är det klart att vi börjar reagera på det från räddningstjänstens sida. Vi har försökt ta det vidare med kommunen för att försöka hitta lösningar hos dem eftersom det är en kommunal skola.
Vad tar man upp med kommunen?
– Det handlar i första hand om att uppmärksamma dem på vad vi har agerat på. Just så att anläggningsskötaren, i detta fall kommunen, får kännedom om det så att de kan jobba vidare och utreda varför det har varit såpass mycket som det har varit.
För att åtgärda problematiken valde skolan bland annat att återigen ta in väktare.
– Det stämmer att vi hade inne väktare på skolan. De var på plats två dagar i en vecka och tre dagar i veckan efter då vi hade nationella prov. Detta är relativt vanligt på våra skolor som en trygghetsskapande åtgärd, meddelar Pär Holmertz och Katarina Lycke, skolans rektorer, i ett mejl.
Räddningstjänsten tar varje larm på lika stort allvar och även om automatlarm kan gå igång ibland, så finns det i år ingen annan skola i kommunen där det inträffat lika frekvent.
– Det finns egentligen ingen annan skola som sticker ut på samma sätt med så många händelser. Det har varit automatlarm till andra skolor också, men inte alls i den mängden som till Da Vinciskolan.
Han menar att det alltid är viktigt att anläggningsskötaren följer upp händelser som inträffat, oavsett om det är en privat eller kommunal anläggning.
– Det har med med flera faktorer att göra. Dels påverkar det vår operativa förmåga, det blir en begränsning för oss att hantera men sedan blir det även en onödig kostnad för skattebetalarna, säger han och berättar att räddningstjänsten debiterar vid ”falsklarm”.
– Med så många händelser blir det såklart en stor kostnad. Det är pengar som hade kunnat användas på ett bättre sätt.
Förutom en onödig kostnad så riskerar det faktumet, att brandmännen är upptagna, att drabba tredje part.
– När brandmännen är och försöker reda ut vad som hänt på de här automatlarmen utan brandtillbud så innebär det att vi inte har möjligheten att hjälpa medborgarna på samma sätt eftersom att brandmännen är upptagna. Då kan det leda till att resurser måste tas från en brandstation längre bort och då kan kan det ta längre tid att få hjälp om det brinner eller om man har varit med om en trafikolycka.
Efter brandlarmen har elever hört av sig och vittnat om hur det påverkat deras undervisning negativt. Det är något som skolan tar på största allvar.
– Vi har själva samtalat med våra elever om detta och arbetar hårt för att hitta lösningar tillsammans med dem. Självklart påverkar larmen lektionerna och eleverna på ett negativt sätt. Även personalens arbetsmiljö och verksamhetens ekonomi drabbas. Därför har vi arbetat med flera olika insatser för att eleverna ska få förståelse för vilka konsekvenser det får, berättar rektorerna.
Bland annat har räddningstjänsten själva pratat med samtliga klasser. Anställda på skolan har i förebyggande syfte rört sig ute i skolan i större utsträckning och vårdnadshavarna har informerats.
Framåt arbetar man tillsammans med kommunen att ta fram andra praktiska lösningar för att detta inte ska upprepa sig.
– Det här är en fråga vi tar på största allvar och det handlar i mångt och mycket om att arbeta med elevernas konsekvenstänkande och ansvarstagande för vår gemensamma skola.
