Över tusen mil bort söker Ale kommun inspiration och lösningar för bland annat problemen inom skolan. Utbytet med det sydafrikanska landet Botswana låter inte självklart vid den första tanken, men faktum är att de flesta av världens länder brottas med samma problematik och har samma utmaningar på agendan. Avståndet är mer ett bekymmer rent tidsmässigt. Det tar runt 27 timmar från kommunhus till kommunhus, men resan är spännande och det finns mycket att reflektera över på vägen. Utbytet mellan Botswana och Ale är helt finansierat av medel från SIDA, den svenska biståndsmyndigheten. Ale kommun valde 2012 att inleda en dialog om utbyte med Botswana. I förra veckan avslutades det första projektet, YEE, Ales internationella entreprenörsutbildning. Den har genomförts två gånger i Ghanzi-distriktet, 2013 och 2014, med totalt åtta deltagare från Ale och 32 från Botswana/Namibia.
Jag fick i år uppdraget att för projektets räkning dokumentera projektet på plats. Det blev tio händelserika dagar som kommer att ta tid att smälta. Intrycken är självklart många. Botswana är ett land som på många sätt är underutvecklat, samtidigt är det ett land där statens finanser och möjligheter är många. Naturtillgångarna är stora. Upptäckten av diamantgruvor har haft stor betydelse och exporten av nötkött gigantisk. Dessvärre är arbetslösheten stor, särskilt bland den yngre delen av befolkningen, detta trots att landet som är lika stort som Frankrike bara har dryga två miljoner invånare. Fram till 1966 var England beskyddare av Botswana, men sedan dess står nationen på egna ben. Utvecklingen är positiv sett till BNP, men utmaningarna är som nämnts stora och tuffa. HIV-virusets utbredning är omfattande. Var fjärde är smittad, men då erkänner killarna att de i många fall undviker att testa sig. Andelen elever som hoppar av grundskolan är stor och beror antingen på tonårsgraviditet eller att pojkarna inte är motiverade och att föräldrarna anser dem göra bättre nytta hemma på gården.
Det underliggande skälet till situationen i Botswana är bristen på framtidstro hos såväl den äldre som yngre generationen. Det behövs ett nytt sätt att tänka, en kreativitet för att skapa tillväxt. I det arbetet har YEE varit en hjälp på vägen. Utbildningen försöker främst ge ungdomarna självförtroende, en stärkt självkänsla och en förmåga att tro på sig själva. Individer med framtidstro och lust att anta utmaningar är grunden för ett växande entreprenörskap.
Som ögonvittne till den process som 16 botswaner genomgått tillsammans med fyra aleungdomar under förra veckan vågar jag understryka att det finns hopp om en positiv förändring. På sex dagar förbyttes egenskaper som passivitet och rädsla för det okända till nyfikenhet, kreativitet och framtidsanda. Utbildningen avslutades med en bländande presentation av fyra genomförbara affärsidéer som applåderades av kommunledningarna från såväl Ghanzi som Ale. Min rädsla är att den grå vardagen som ofta väntar arbetslösa ungdomar efter ett positivt projekt snabbt dämpar förhoppningarna och den gnista som tänts, men det är en av alla de utmaningar som Botswana måste brottas med själva. Ale har i alla fall varit med och försökt inspirera till en positiv framtidstro – nu gäller det att ta vara på det hopp som 16 botswaner fått efter YEE.
