Trafikverket bjöd in fastighetsägare och företagare i Älvängen till ett informationsmöte i tisdags kväll. Handlarna hoppades på en kreativ dialog där deras synpunkter skulle tas på allvar. Ett modernt samhälle brukar ju fungera så, särskilt i västvärldens demokratier. Trafikverket och Ale kommun har i frågan om Älvängens centrum valt en annan linje. De hänvisar till planen och ritningen som de själva författat, de hänvisar till normer som inte finns och bygger, enligt de som verkar i Älvängen och deras kunder, det sämsta alternativet. I dialog med Ale kommun har Trafikverket kommit fram till att toksmala parkeringar är framtiden för Älvängen. Utrymmet är mer generöst tilltaget för gångtrafikanter och cyklister. Det är medvetet enligt arkitekterna, då det primära har varit att skapa en trygg miljö för alla. Frågan är emellertid om det hade det varit så farligt om parkeringarna blivit några decimeter större på bekostnad av GC-banan och gångstråket? Handlarna menar att det hade blivit mer inbjudande och betydligt tryggare för de som hoppar ut ur bilarna, inte minst barnen. Synpunkten känns både realistisk och logisk, men vann inget gehör.
Det är ett tungt ansvar, inte bara med hänsyn till olycksrisken som det nuvarande alternativet innebär, utan definitivt med vetskapen om att det är ett samhälles framtid som ligger i potten. En generation företagare och deras butiker ligger i vågskålen och ansvariga tjänstemän hos Ale kommun och Trafikverket rycker på axlarna i takt med orden; ”Vi tror det blir bra”.
Det är höjden av naivitet och konsekvenserna kan bli förödande. I centrum finns en livsmedelsbutik dit säkert 90% av kunderna är bilburna. Blir inte parkeringsplatserna och tillgängligheten bra är det samma sak som att dra ner rullgardinen. Då räcker det inte att i efterhand säga; ”Men vi trodde det skulle bli bra”. Det är en hänsynslös attityd och i mina ögon gjorde såväl Trafikverket som Ale kommun bort sig rejält i mötet med Älvängens företagare. Medkänslan var i princip lika med noll. Vems bröd som är hotat var uppenbart.
Oron borde tas på ett mycket större allvar, särskilt när alla inblandade vet att det inte kommer att finnas några resurser att rätta till de brister och fel som upptäcks i efterhand. Det måste ske nu, innan Älvängen står inför fullbordat faktum.
Jag vägrar tro att Ale kommuns och Trafikverkets ansvariga medvetet har önskat skapa sämre förutsättningar att bo och verka i Älvängen. Jag tror istället att det handlar om brist på kompetens. De som kan bygga vägar är sannolikt inte experter på handel och dess förutsättningar, därför borde dialogen med näringsidkarna ha haft en mer avgörande roll.
Projektledningen har med all rätt tagit ansvar för gående och cyklisters trafiksäkerhet, men var det nödvändigt att överdriva på bekostnad av trygga och bekväma p-platser? Hur många cyklar till ICA för att handla mat? Älvängen är inget promenadstråk, det är ett köpcentrum. Till handelsplatsen tar du bilen och den måste vi anpassa vårt moderna samhälle för. Jag tror den miljöprioriterade Göteborgsvägen skapades för att förverkliga visionen om Älvängen som småstad, men vänner, det är bara en vision. Verkligheten ser helt annorlunda ut och ställer helt andra krav. Inte nog med att butiksinnehavarna redan har lidit stor ekonomisk skada under byggkaoset, resultatet ser dessutom ut att begränsa möjligheterna till en handelsexpansion i framtiden. Det är kanske trots allt det mest allvarliga. Dessutom att glömma bort vikten av en konstruktiv dialog när vi skriver 2011 känns som; ”Kära diktatur, välkommen
tillbaka!”