Det är bara dryga 150 år sedan som det enda färdmedlet, mer eller mindre, var häst och
vagn. Det har gått undan sedan den första järnvägen invigdes 1856. Sex år senare länkades huvudstaden Stockholm ihop med Göteborg, då västra stambanan öppnade. Ett par decennium efter detta kom bilen och gav nya unika möjligheter för svenskarna att resa.
Bilen är idag en självklarhet, inte minst för familjen som ska lämna, hämta, handla och hälsa på i sin omgivning. Fordonsparken växer i takt med att vi blir fler och världens välstånd sprider sig. Av miljöskäl är det strålande nyheter att branschorganisationen Bil Sweden räknar med att 80% av alla bilar går på el 2030 och redan 2025 kommer elektrifierade bilar att kosta som dagens bränsledrivna. Vissa hävdar att enstaka bilmärken kommer att ha ett ännu högre tempo. Utvecklingen av elektrifieringen av bilar är en mer gångbar väg än försöken att begränsa antalet bilar. Västtrafik föreslår i sitt yttrande av detaljplanen för nya Nödinge centrum att det borde planeras för betydligt färre parkeringsplatser för att tvinga människan att ställa om till ett mer hållbart samhälle.
En naiv tanke. Bilen har blivit var mans husdjur och en förutsättning för det moderna livet. Att framtidens familjer skulle resa kollektivt med sex påsar från ICA har jag svårt att se. Elbilen med noll avgaser är en mer attraherande tanke, men det finns stora pucklar på vägen mot en elektrifierad fordonspark. Möjligheten att ladda är kanske den största utmaningen. Utbyggnaden av laddstationer kommer vara flaskhalsen för både bilindustrin och samhällets strävan efter ett mer hållbart bilanvändande. En annan utmaning är tillgången till batteriernas viktigaste råvaror, kobolt och litium. Efterfrågan riskerar snart att vara större än tillgångarna.
Att dagarna för fossildrivna fordon skulle vara räknade är därför en allt för tidig slutsats. De kommer att minska i antal, men inte försvinna. Att vi med teknikens utveckling ändå är på god väg att skapa en framtida fordonsflotta utan farliga utsläpp är fantastiskt. Mindre imponerande är att vi ännu inte lärt oss bygga stabila vägar. Nya E45 invigdes i december 2012 och inte ens åtta år senare guppar det som förr i tiden. Alla kalkcementpelare till trots tvingas Trafikverket nu göra stora ingrepp på vägsträckan mellan Nol-Nödinge för att stabilisera och ge oss en något lugnare resa.
