Han hade jobbat på kvällstidningen GT i närmare 30 år och bestämt sig för att göra något annat. Som att starta en egen tidning i Ale. Han hette Göran Larsson och var i grunden tecknare, men fick med tiden lära sig att redigera tidningssidor. Nu ville han satsa på en gratistidning i Ale, men han behövde lite hjälp. Året är 1996 och jag studerade på lärarhögskolan. Drömmen om att bli journalist och få jobba med det skrivna ordet hade jag redan gett upp, men plötsligt dök en oväntad chans upp. Ett så kallat bananskal. Göran erbjöd förvisso inget jobb som redaktör, däremot fick jag gärna hjälpa till med annonsförsäljningen. Närmare journalistyrket hade jag aldrig varit, så svaret var givet. I utbyte mot att jag sålde annonser fick jag också lov att skriva några artiklar. Resten är historia.
Torsdag 27 maj firar Alekuriren 25 år. En jubileumsfest vi gärna delat med många andra, men som allt annat roligt får även detta ställas in. Det är självklart en sorg, men med tanke på allt roligt som det här uppdraget har fört med sig under ett kvarts sekel så får man ändå känna tacksamhet. Jag är ensam kvar från ursprungsredaktionen. Bra eller dåligt har jag inte hunnit reflektera över, men hade livet som säljande lokalredaktör varit förfärligt utgår jag från att jag gjort ett annat val.
Det är svårt att inte dra på smilbanden när jag tänker tillbaka och det är inte de bästa reportagen som flaggar upp utan alla fantastiska möten med människor. Sannolikt människor som jag aldrig annars hade träffat, om det inte var för just det här jobbet. Av någon anledning minns man de första unika träffarna bäst. Statsminister Göran Persson i Ale gymnasium 1997 imponerade stort när han lyckades svara detaljerat på varenda fråga oavsett det rörde pensioner, miljökatastrofer eller höjda barnbidrag. Jag som hade uppfattningen att politiker bara var vän av stora ord fick ompröva världsbilden. Samma år var komikern Claes Malmberg på besök i Nödinge. Det var en suddig lördagkväll och publiken hade blivit lite för slirig när Malmberg gjorde entré. Han blev hånad och retad på scen, så uppretad att han valde att kliva av. Nästa dag skrev Expressen: ”Här flyr Malmberg scenen”. Hur kunde kvällstidningarna få reda på det här, undrade Alekurirens chefredaktör Göran Larsson? Sanningen var att ekonomin var så usel på lokaltidningen att unge redaktör Klöversjö valde att ringa både Aftonbladet och Expressen. Det gav 4000 kronor i tipspengar. På så vis överlevde man ytterligare en månad…
I veckans tidning har vi valt ut ett axplock av minnesvärda ögonblick under dessa 25 år. Håll till godo.
Jag vill också passa på att tacka alla medarbetare, nuvarande och de som gått vidare, för ett lojalt och engagerat arbete med att ständigt utveckla tidningen – och tro mig – vi är inte klara än. Jag halkade på ett bananskal och plötsligt har 25 år passerat. Det är nu resan börjar.
