En symbol för frihet

Minns du studenten? Faktum är att många av oss gör det, oavsett hur gamla vi är. Det är tveklöst en av livets största dagar. En symbol för frihet, men också ett läskigt steg ut i det okända.

Själva studenten var väl mer eller mindre som hela havet stormar om jag inte minns fel? Jag tror ändå att de allra flesta har starka minnen från den sista dagen i plugget. Att många, då som nu, fortsätter med högskolestudier är något annat – du är fri – och den där frihetskänslan går nästan att ta på när studenterna springer ut efter tre år i gymnasiet.

Det är inte utan att man bromsar in och tittar långt efter studentflaken med idel glada miner ombord. Jag blir snudd på nostalgisk och drömmer mig tillbaka. Det är faktiskt exakt 35 år sedan jag själv sprang ut och mötte friheten. Mycket har förändrats i samhället, men traditionen och rutinerna kring själva studenten ser närmast identiskt ut med hur det alltid har sett ut. På vissa plan har det till och med blivit bättre. Skolorna är till exempel tuffare mot att studenterna får berusa sig innan de springer ut.

På min tid var det närmast självklart att gymnasiestudierna skedde i Kungälv, Kongahälla gymnasiet eller Trioskolan. Lika självklart var det att studenterna samlades vid Bohus Fästning på morgonen för att dela en flaska ”champis”. Fika i klassrummet, betyg, tacktal och utspring från skolan. Vidare transport i en pyntad Saab, firande hemma i trädgården och studentmiddag med klassen på klassiska White Corner i Göteborg senare på kvällen. 

Ännu senare var vi några stycken som smög iväg till Liseberg. Vi skulle ”bara” leka lite. Jag tillhör tyvärr inte de som normalt vinner något på lyckohjulen, men just den här gången skulle det oväntade ske. Jag tror det är enda gången jag lyckats vinna en stjärnvinst och naturligtvis var det en stor mjuk jättesäl. Vi döpte den till ”Svenne” och även om det kändes otympligt att släpa med honom runt fick det bli så. Minns att vakten på Gamle Port med glimten i ögat sa; ”Det blir dubbel entré för er”. Nåväl, han släppte in oss, däremot tvingades jag betala för att förvara honom i garderoben då den tog alltför stor plats. I efterhand låter det förfärligt, å andra sidan är studenten inte kvällen att vara förbannad. Bara att betala och se glad ut. ”Svenne” hängde med länge i livet som en souvenir från studenten, men när den vita sälen hade bytt färg skildes våra vägar. Minns du din student?