Det finns mycket som fascinerar, engagerar, rör upp känslor men också imponerar på dig om du bara låter dig reflektera en stund. Just den här sommaren har det funnits anledning till det. Under juli månad såg vi knappt regn och med tanke på att det tidigare har varit mer regn än sol under sommartid är det inte utan att man fascineras. Än större fascination känner man när människor avbryter sitt semestrande för att bege sig 60 mil norrut för att frivilligt möta eldflammorna i en otillgänglig terräng. Den insats som brandmän och frivilliga från Ale-Kungälv gjorde när skogsbränderna härjade som värst är värda all uppskattning och beundran.
Imponerande och fascinerande är det också att följa Johnny Hagbergs Café Torpet i Marielund. I onsdags lockade evenemanget med Henrik Åberg på scen hela 460 människor till Hålanda. När entreprenörer vågar växla upp och visa att allt är möjligt, ja då ryser jag. Det är bara så häftigt.
På tal om entreprenörer. En del tvingas att växla upp när det är långtifrån lika roligt, men att gasa och lägga problemen bakom sig var det enda Helena Björklund, Norra Djurakuten, kom att tänka på när företagets datasystem krypterades av hackers. Digitaliseringen innebär stora fördelar, men i takt med att vi har lämnat allt förtroende till ettor och nollor i burkarna på skrivbordet har vi också blivit mer sårbara. Om en server plötsligt inte svarar och innehållet är spårlöst borta förändras vår verklighet väldigt drastiskt. Vi är helt utelämnade. Vi kan ha alla tänkbara virusprogram och backup-system. Det finns ändå alltid en risk att en hacker kan ligga steget före. En välplanerad cyberattack mot svenska storbanker är betydligt värre än om ryssen skulle gå över gränsen. Helena Björklund valde att följa instruktionerna som kom för att säkerställa verksamheten, arbetstillfällena och kundernas förtroende. Det blev dyrt, men alternativen lös med sin frånvaro. Skickliga hackers surfar utanför lagens territorium. De dikterar egna regler och prissätter våra digitaliserade behov. Det här måste ses över. Hackers utgör ett allvarligt hot mot både stora och små företag.
Nu rullar vi in i en allt mer intensiv valrörelse. Det är i skrivande stund fem veckor kvar till valet Jag hoppas för väljarnas skull att debatten blir mer konkret och att skiljelinjerna blir tydligare. När man går till val vill man ju veta vad som är vad. Hur blir det med tillväxten? Vilka områden vill kommunen bygga ut och vad görs för att förverkliga idéerna? När planeras för ett första spadtag i Nödinge centrum? Vilka politiska direktiv ges för en byggstart i Älvängen centrum? Det är politiken som bestämmer och genom beslut anger vad som ska prioriteras. Just nu känns det som att allt är möjligt och besvaras med att ”hela Ale ska leva”. Det finns en prioriteringslista när det gäller aktuella detaljplaner. På den ligger Rishedsområdet i Alafors högt, men Svenska Stenhus som vill exploatera känner mest att det blåser motvind. Det är svårt att få grepp om vad politiken i Ale vill.
