Det är inte första gången som Olle Skoglund beskriver sina utbyggnadsplaner för Surte. I veckans tidning har han gått ett steg längre och närmar sig vad han beskriver som ”skarpt läge”. Till skillnad mot tidigare är finansieringen löst och det finns dessutom en namngiven projektägare som är beredd att förverkliga de detaljrika skisserna. Idén att riva Surtes landmärken, de tio betongsilosarna, är ingen ny läsning. Nyheten är att någon äntligen är beredd att betala och gå vidare. Sex höghus på tio våningar vardera med totalt 260 lägenheter är en satsning som borde väcka stort intresse hos beslutsfattarna. Å andra sidan är idén så omfattande att den med automatik också ställer en del kompletterande frågor. Klarar samhällsservicen av en inflyttning på 700-800 personer? Hinner skolan projektera och bygga ut lika snabbt? Olle Skoglund har förvisso ritat in en förskola i bottenplan, men alla barn är inte små. Sedan tidigare finns ett planbesked för att ersätta silosorna med attraktiva bostäder, nu vill Skoglund att beslutet från augusti 2014 om planavtal och start av detaljplan träder i kraft. Det innebär att ytterligare en tung detaljplan ska fram på en redan tungt belastad samhällsplaneringsavdelning. Just nu genomförs två omfattande fördjupningar av översiktsplanen i centrala Nödinge och Älvängen. Politiken kommer att tvingas prioritera, alternativt tillsätta betydande resurser för att svara upp mot behovet.
Skulle Skoglunds bostadsprogram för Surte genomföras i sin helhet innebär det en utbyggnad som är minst lika stor de kommande åren som planerna är för Nödinge och Älvängen. Den tillväxttakten ställer helt andra krav på samhällsplaneringen i Ale. Hur ska den offentliga servicen med skola, vård och omsorg hänga med?
Att tillväxtmålet med en befolkningsökning runt 1,5% bör justeras upp de kommande åren känns givet, men hur mycket är frågan? Växtverk har drabbat många kommuner i historien och kan få dyra konsekvenser. Behoven av en utbyggd skola och fler förskolor kommer tyvärr innan intäkterna, så det gäller att hålla tungan rätt i mun. Det gäller naturligtvis att tänka till och att i detta fall mota ”Olle” i grind skickar helt fel signaler. En detaljplan för bostäder vid Surtesilosorna måste fram förr eller senare. Innan orten står redo för en utbyggnad i den storlek som föreslås återstår dock många stenar att vända på, men att säga nej när exploatörerna knackar på dörren är knappast en väg till framgång.
Olle Skoglund visar stolt upp sina senaste skisser för projektet som han valt att kalla ”Surte Manhattan project”. Han konstaterar också att han numera jobbar på uppdrag av en huvudfinansiär. Det unnar jag honom. Utan visioner stannar utvecklingen – och visioner är Skoglund som bekant rik på.
