Första skolveckan är till ända, en del har haft ont i magen och andra har jublat. Hur minns ni själva er skolgång? Det är lärorikt och stundtals underhållande att tänka tillbaka på den. Vilken påverkan fick den för våra livsöden?
Jag älskade geografi, men lyckades ändå förväxla färgerna på korset i den svenska flaggan när den skulle färgläggas på provet i årskurs fyra. Korset blev av någon anledning blått… Det pinsamma misstaget minns jag än idag. De allra flesta av bilderna som poppar upp i minnet när jag tänker på de första åren i skolan är positiva. Det var en bra tid, men visst fanns det utmaningar. I bamba (skolmatsalen) skulle alla ta till sig minst två potatisar. Jag ville helst inte ta någon. Utmaningen blev därför att hitta sätt att trolla bort dem, utan att behöva svälja så mycket som en tugga. Att slänga var förbjudet. Tricket blev att platta till potatisen så att den nästan försvann mellan två vita servetter. Servetter fick man nämligen slänga…
Gymnastiken minns jag också. Ja, det hette så på 70-talet, men bytte senare namn till idrott. Hur som helst så var det konsten att slå kullerbytta som begränsade mina framgångar och gjorde gympan till ett något besvärande inslag under unga år. Jag var inte särskilt förtjust i att duscha med badmössa och tofflor på fötterna heller. Det var badmössa med visir om jag inte minns helt fel. Det såg ut som att man skulle flyga till månen, men skälet var att håret måste hållas torrt då det var 20 meters promenad från gymnastiksalen och klassrummet.
Varför skriver jag det här? Jag tror det är bra att alla ni som har barn eller barnbarn i skolåldern tänker tillbaka och påminner er om alla olika perspektiv och händelser som faktiskt påverkar i skolan. Det är sällan lektionerna i matte och svenska vi minns. Lättast för att förstå barnen, även om mycket är annorlunda idag, är att själv tänka tillbaka. Jag tror vi kan backa bandet 100 år och ändå hitta gemensamma nämnare, saker och situationer som har varit både roliga och läskiga i skolan. Det är dessa vi ska prata om för att bättre förstå de som nu har börjat sin skolgång – och för att ställa de rätta frågorna. Hur var det i skolan idag? duger inte! Det är så mycket mer.
Kommer plötsligt ihåg vad som var bäst. Rasterna! Gick det att hitta en dålig ursäkt för att förlänga den gjorde man det. Lekte så långt bort på skogården som möjligt för att kunna ursäkta sig med ”vi kommer, men det är så långt att gå”. Jag vet att just rasterna inte är några ljusa minnen för alla, varken då eller nu och därför är det ett viktigt samtalsämne med de som precis har börjat skolan. Riktigt rolig blir din reflektion om du plockar fram ett skolfoto och konstaterar att de livsöden du har kännedom om i regel är positiva. Det gick bra även för de som busade mest – och de med onda magar kom också vidare. Skolan är så klart nödvändig, men långt ifrån avgörande.