Överenskommelsen om att vara överens i Ales skolfrågor hade ett innehåll. Att avveckla en skola är bland de tuffaste besluten en politiker kan fatta. Då har jag förståelse för att Alliansen inte ville stå ensam på scenen. Det var, sett utifrån ett politiskt strategiskt perspektiv, mycket klokt. Nu delar politikerna på ansvaret och uppgiften att försvara nedläggningen av Himlaskolan. Den politiska debatten uteblir, men det hade den kanske gjort ändå. Beslutet är det nämligen svårt att kritisera. Det finns inte längre någon koppling mellan att en liten och nära skola skulle vara samma sak som en bra skola. Utmaningarna i skolan är tuffare än någonsin och precis som alla andra yrkesgrupper behöver lärarna medarbetare att bolla idéer med. Samhällets tekniska revolution har inte undgått skolan. IT-tekniken har tagit stor plats även där och detta ställer självklart krav på nya pedagogiska lösningar. Eleverna tar sig snabbt fram i den snåriga datadjungeln och kunskapen hämtar de av varandra. Lärarna måste göra samma sak, samtala och lära av varandra. Därför är det idag ett måste att ett lärarkollegium inte är för litet och begränsat. Chef för sektor utbildning, Torbjörn Jordansson, menar att 360 elever anses vara en bra dimensionerad högstadieskola både ur pedagogisk och ekonomisk synvinkel. Slår vi ihop Kyrkbyskolan och Himlaskolan i Ale gymnasium blir det totalt 346 elever. Ganska nära perfekt.
Föräldrainformationen till berörda föräldrar på Himlaskolan var laddad, men protesten var långt ifrån total. Det fanns föräldrar som vittnade om barn som såg fram mot att få gå i Ale gymnasium. För Nolbarnen blir det inte heller längre att resa till Nödinge än vad det är att ta bussen till Ledet. Hade mötesledningen inte sölat in i sifferträsket, utan istället ägnat kraft åt de praktiska frågorna hade de kommit helt oskadda från mötet. Den viktigaste frågan för både föräldrar och elever är ju att klasserna inte splittras och att lärarna i möjligaste mån följer med. På den punkten borde man varit tydligare för varför ska någon av klasserna splittras om det ändå inte handlar om att spara resurser?
Upplägget på informationsmötet var också något förvirrande. Först presenterade tjänstmännen beslutsförslaget för att sedan lämna plats för frågor – till politikerna – som enligt dem själva precis tagit del av handlingen. Nja, frågan om Himlaskolan har nog diskuterats betydligt längre och varför skulle inte topptjänstemän kunna svara på frågor i ett ärende som de själva berett? Nu insåg de problematiken och de flesta frågeställningar kunde besvaras av någon i panelen.
Den snabba gången i hanteringen av Himlaskolan irriterar helt förståeligt föräldrarna, men kritiken hade inte blivit mildare oavsett när beskedet hade kommit – så långt kan vi nog vara överens. Däremot tycker jag nog att våra politiker kan vara mer rakryggade och erkänna när de tagit ställning för även om beslutet om Himlaskolans nedläggning inte är formellt taget så finns det en klar majoritet för det. ”Om vi tar beslutet…” kunde har ersatts med ”När vi tar beslutet”. Det hade varit mer ärligt och mer korrekt.
Det kan också förefalla aningen klumpigt att ena veckan posera glatt i lokaltidningen rörande en överenskommelse om skolan för att nästa vecka kalla föräldrar till ett informationsmöte om en snar nedläggning av Himlaskolan.
