Ett skrikande barn är alltid jobbigt, men på något sett mer hanterbart. Ofta är det ju dessutom bara en protest och har sällan med smärta att göra. Värre att hantera är att möta gråtande och förtvivlade vuxna. Det har blivit en del av jobbet att uppleva det också. Likväl som vi skriver om glada jublande människor möter vi ibland personer på motsatt sida. I veckan var det Feredon Irani, som under tio års tid har drivit lampaffären Hemia i Ale kommun, som fick kämpa med rösten och tårarna. Han ska nu lägga ner sin verksamhet, butiken upphör. Skälen anger han i artikeln jämte och det finns som vanligt flera sidor av myntet. Jag kan inte ta ställning till vad som är rätt eller fel i den här historien, men vi har en skyldighet att delge er den. Min erfarenhet berikas bara ännu en gång om hur viktigt det skrivna ordet är i affärsvärlden, där bara kronor och ören regerar. Ettåriga hyreskontrakt har aldrig rekommenderats till företagare och med det som enda handling är det svårt att ställa krav.
När Handelsplats Älvängen nu ska presenteras på måndag känns det tråkigt att ännu en av de befintliga handlarna tvingas eller rättare sagt väljer att lägga ner. Feredon på Hemia gör bedömningen att han inte kan vänta på att köpcentrumet ska bli klart. Att öppna i en tillfällig lokal är enligt honom inget alternativ. Därför sätter han punkt, men tårarna avslöjar att det är ett laddat beslut som innehåller något mer. Jag känner också sorg. På något sätt så tror jag att det är de personliga handlarna som kan överleva på den mindre och mer lokala marknaden.
När Handelsplats Älvängen håller presskonferens på måndag blir det intressant att se vad de tyngre handelsexploatörerna tror om framtidens detaljhandel i Ale. Hur ser analysen ut? Finns det plats för handlare som Feredon eller måste du redan ha lyckats och ha miljonerna på banken för att ha råd att ens etablera? Frågorna är naturligtvis många. Hur ser innehållet ut med tanke på att ambitionen har varit att inte störa den befintliga handeln i Älvängen och på Ale Torg, utan målet är att komplettera utbudet. Det är tveklöst en spännande utmaning och jag ser fram mot måndagen.
I veckans tidning medföljer vårens upplaga av näringslivstidningen Fokus Företag. Här finner du reportage om lite intressanta händelser. Klädkällarens etablering och förverkligande av det jättelika varuhuset, spadtaget för den omdiskuterade centrumbyggnaden i Lilla Edet och tjejerna som bland annat satsar på egentillverkad lypsyl. Som vanligt hann vi inte med alla reportage som vi planerat göra – för trots att näringslivsklimatet sägs vara så dåligt i Göta älvdalen så händer det otroligt mycket positivt. Jag vet inte riktigt hur det hänger ihop?
Sist men inte minst, missa inte att läsa om veckans profil. Det är en hjälte – 97 år gammal!
