Åren tickar på och många av oss upplever att tiden går fortare för varje år. Det är inte sant. Det är fortfarande 52 veckor och cirka 365 dagar mellan nyårsfirandena. Känslan är ändå att livet rusar iväg, men gör som jag, spara tidningarna och bläddra igenom dem vid årets slut så märker du att ”jösses vad det händer grejer på ett år”!
Det händer mycket under ett år. Fråga kommunstyrelsens nuvarande ordförande Henrik Fogelklou (M). Han vet. För ett år sedan hade han ett tämligen anonymt uppdrag som samhällsbyggnadsnämndens ordförande i Ale. Året hann knappt börja innan dåvarande kommunalråd Mikael Berglund (M) deklarerade att 14 år i hetluften fick räcka. Moderaterna blev tagna på sängen. Fogelklou kände sig manad att kliva fram. Under årets julintervju märks det tydligt att han inte ångrar sitt beslut. Fogelklou nästan kvittrar och känns väldigt motiverad. Det gör också oppositionsråd Dennis Ljunggren (S) som till skillnad mot Henrik egentligen har varit med tillräckligt länge för att ha tröttnat. Första intervjun med Dennis gjorde undertecknad i maj 1997, då var han ordförande i något som kallades Nödinge kommundelsnämnd.
Det här är bra för Ale. Två kommunalråd med olika ideologier, men som båda inser vikten av att stolt representera Ale och inte bråka om allt. Jag tar fasta på att Dennis Ljunggren i årets julintervju faktiskt säger att ”det har varit ett ganska bra år”. Många viktiga beslut har de varit överens om. Då tror jag också att det finns en framtid som innehåller utveckling, inte bara planering och utredningar.
Personligen tar jag med mig den positiva upplevelsen från reportaget om Ung omsorg. Ale kommuns samarbete med organisationen Ung Omsorg innebär att ungdomar gästar alla särskilda boenden regelbundet för att socialisera med seniorerna. Jag träffade Tuva Lundqvist, 17, med kollegor på Fridhem i Surte.
– Det här är ett helt fantastiskt arbete, sa hon och berättade om den gemensamma glädje som äldre och yngre upplever när de träffas.
Jag minns särskilt avskedet, när ungdomarna gick mot dörren och gubben Ingemar med tårar i ögonen ropade ”ni kommer väl tillbaka?”
Det var häftigt och ett tydligt bevis på en unik verksamhet som ger både äldre och yngre ett mervärde.
Inte heller kommer jag att glömma reportaget om en natt på Hotel Surte. Det var en gammal idé som redaktionen länge diskuterat, men som av någon anledning aldrig blivit av. Nu tog jag saken i egna händer och bokade in mig. Frågorna var många inför vistelsen. Vilka bor på hotellet? Vad gör de där och vilken service erbjuds?
Det blev en odramatisk hotellövernattning, men långt ifrån händelselös. Det dröjde nästan till frukosten innan jag fick kontakt med övriga gäster och kunde få svar på mina frågor. Torsdagskvällen tillbringades i Surte city där ortsbor fyllde på min egen bank med historier från det berömda hotellet.
Om ni inte läst artikeln googla ”En natt på det berömda hotellet”.
Med dessa rader önskar jag er alla en synnerligen god jul och ett gott nytt år!
