Sverige är fantastiskt. När det gäller återvinning är vi bäst i klassen. 90% av allt tidningspapper återvinns. Förbluffande bra – och detta har vi skapat utan krav från EU. Nu vill regeringen ta ytterligare ett steg. Vid ett första ögonkast låter det kanske inte så allvarligt, men faktum är att det kan få förödande konsekvenser för lokaldemokratin. Regeringen utreder huruvida vi kan öka tidningspappersåtervinningen från 90 till 92% genom hushållsnära insamling. Problemet är att denna ökning med blott 2% beräknas kosta cirka 3,4 miljarder. En nota som pappersindustrin får stå för, indirekt blir det vi som trycker tidningar som får betala. Det skulle i genomsnitt innebära en 20% höjning av tryckpriserna, vilket få av de mindre lokal- och landsortstidningarna klarar av. Det kommer i så fall ske helt på bekostnad av den lokala journalistiken. Redaktionerna tvingas spara för att ha råd att trycka, frågan är om det finns något innehåll kvar att publicera?
I de fall tidningarna tvingas till nedläggning är det ett mycket hårt slag mot demokratin. Lokaltidningarna är på sina håll det enda oberoende mediet som granskar och bevakar vad som händer i kommunerna. Regeringens ambitiösa mål för en ökad pappersåtervinning riskerar således att bli ett hårt slag mot möjligheterna att fortsätta utveckla lokaldemokratin. En gratistidning som delas ut till samtliga hushåll är ett unikt demokratisk forum vars öde regeringen själv håller i sin hand.
Vi har idag ett insamlingssystem som pappers- och förpackningsindustrin finansierar. Det har resulterat i att 90% av allt tidningspapper återvinns. Med andra ord är det en framgång och varför då utreda något som redan fungerar? Om förslaget går igenom innebär det att en hel bransch riskerar att gå i graven. En bransch som dessutom fyller en viktig samhällsfunktion. Det är naturligtvis fritt fram att spekulera. Det tänker jag göra.
Den tämligen nybildade regeringen ingick en januariöverenskommelse som bland annat innehöll en del miljöpolitiska poäng för att få med de rödgröna i samarbetet. Jag är tveksam till att det gjordes någon konsekvensanalys av vad den ökade tidningspappersåtervinningen skulle få för lokaldemokratin. Så långt tänkte man säkert inte. Det är det emellertid hög tid att göra nu. Glesbygd och landsort behöver sina lokaltidningar varifrån journalistiken kan ha sin utgångspunkt. Vi behöver fristående mediehus som komplettering och motvikt till public service. Istället för ytterligare pålagor borde vi diskutera hur lokaljournalistiken kan stimuleras.
Sveriges Radio (SR) och Sveriges Television (SVT) erhåller 8,4 miljarder kronor i stöd från regeringen, indirekt från skattebetalarna. Om 100 miljoner skulle skalas bort och SVT och SR ”bara” skulle få 8,3 miljarder nästa år och dessa miljoner istället skulle riktas till nya journalisttjänster på landets lokaltidningar skulle det innebär 130 nya skribenter. Vilken nytta skulle inte de kunna göra ute i landets glesbygdskommuner där de stora medierna har svårt att täcka de lokala frågorna? För 8,3 miljarder tror jag fortfarande att public service hade kunnat göra ett bra innehåll.
