Kommunfullmäktige valde i måndags Paula Örn (S) till Kommunstyrelsens nya ordförande. En tid av stor osäkerhet och politisk turbulens är därmed över? Nej, det har knappt börjat. Risken är överhängande att vi går en mycket stormig mandatperiod till mötes i Ale. För att undvika detta krävs ett stort ledarskap, inte bara av Paula Örn, utan i samtliga partier. Vad händer om vi inte får någon styrning, ingen tydlig inriktning på vart Ale ska ta vägen de kommande åren? Ja, det kan ni nog själva räkna ut. Det kommer inte att hända någonting och det är det värsta scenariot för en kommun som strävar efter tillväxt.
Det parlamentariska läget är det inte mycket att göra åt. Valet har haft sin gång och förutsättningarna är de som nu råder. Jag skulle föreslå att partiledarna sätter sig vid bordet och försöker hitta åtminstone 30 punkter som de är överens om. Åtgärder som är viktiga för att Ale ska kunna fortsätta utvecklas. En handlingsplan som är brett förankrad och ja, jag tycker att den ska vara förankrad i samtliga politiska partier i Ale kommunfullmäktige. Det är det som väljarna har bestämt. Det betyder att vissa frågor inte kommer att kunna komma upp på min föreslagna 30-punktslista. Låt så vara. Det får bli en mandatperiod där frågor som har en skarp skiljelinje mellan blocken får ligga åt sidan. Ale kommun får driva de frågor som politiken kan vara överens om. Eftersom skolan är prioriterad hos samtliga partier borde den gemensamma hållningen i osäkra politiska tider vara att storsatsa på utbildningssidan. Fokusera på områden där det finns en bred politisk samsyn. Undvik konflikterna. Dessa kan bara lösas om någon är i majoritet och något sådant råder inte i Ale just nu.
Det allra mesta inom politiken är våra folkvalda överens om. Det som är känsligast är egentligen vem som ska få sitta vid makten. Nu är det äntligen bestämt och den dramatiken är över. Det är dags att börja jobba för väljarna som sett till att ett antal personer fått förtroendeuppdrag att utveckla Ale framåt. I valrörelsen var maten till våra äldre en het potatis, men jag tror inte att det är särskilt svårt att lösa problemet. Det är ingen ideologisk fråga och faktum är att både hemtjänsten och den lokala krögaren skulle kunna få uppdrag att laga mat. Det är bara att låta de äldre få bestämma. Så var den frågan löst.
Ingen ung utan jobb var en paradgren för S i valrörelsen. Jag tror inte Allianspartierna har svårt att acceptera ett antal nya åtgärder som kanske till stora delar dessutom finansieras av staten? Jag tror att det politiska kaoset är upp till våra politiker. Vill de komma överens så är det fullt möjligt att göra det, men är ambitionen att bara förstöra och göra det svårt kan det bli en riktigt jobbig mandatperiod.
