Det första kvartalet 2021 blir sannolikt ett av de tuffaste någonsin. Konsekvenserna av de nya restriktionerna är omöjliga att överblicka, men att det kommer att slå hårt mot redan drabbade branscher är ingen vild gissning. Restauranger, butiker och alla som verkar inom eller med koppling till event får det om möjligt ännu tuffare nu. Samtidigt måste liv och hälsa alltid gå först, men jag saknar verkligen att regeringen inte presenterar åtgärdspaket parallellt med nya restriktioner. Att bara införa begränsningar, utan ett ord om nya stöd för att lindra den ekonomiska smärtan känns otacksamt. Inom restaurangnäringen finns många småföretagare. De har fått se sina livsverk förfalla och de åtgärdspaket som kommit har inte varit tillräckligt träffsäkra. Med tomma restauranglokaler hjälper inte en ökad efterfrågan på take away. Det är vinet till maten som ger krögaren muskler att finansiera verksamheten. Med begränsade öppettider minskar möjligheterna till den ack så nödvändiga delen av försäljningen. Utan nya stöd kommer restaurangnäringen inte att överleva. Det är en sorglig verklighet.
Bakgrunden till skärpta regler kan trots allt inte ifrågasättas. Smittspridningen måste begränsas och slås tillbaka med full kraft. Det är skrämmande vittnesmål från vårdpersonal på landets sjukhus där de kämpar för att rädda liv samtidigt som de dagligen utsätter sig själva för risken att smittas. De är vår tids största hjältar och på samma sätt som vi måste försöka rädda delar av näringslivet måste vi diskutera hur hjältarna ska belönas. Jag tror en klar majoritet skulle kunna tänka sig en tillfällig skattehöjning på 50 kronor för att belöna all Sveriges vårdpersonal. Vi är idag drygt 5 miljoner skattebetalare så det blir en hygglig slant, 250 miljoner, att fördela. Det borde ske nu för att både tacka för den insats som redan är gjord och för att inspirera till fortsatta hjältedåd.
Kanske skulle vi alla behöva en injektion av den obotliga optimism som eldsjälarna i Alebacken förfogar över. När temperaturen smög under nollan var det fullt drag i backen. Efter två tämligen gröna vintrar är längtan efter en vit backe stor. Det behövs ett par vita veckor för att stabilisera ekonomin. Därför tror jag det var många som led med gänget när den grå måndagen kom med regn och fyra plusgrader. Otack är definitivt ett ord som Alebacken fått lite för mycket av, men som sagt, i föreningen finns också en sällan skådad mängd av obotlig optimism. Låt oss hoppas att den segrar till sist.
