Jag fick en närmast overklig historia berättad för mig i veckan. Ale kommun skulle ha valt att placera ut en väktare för att garantera säkerheten för barn, personal och föräldrar vid Kyrkskolan i Skepplanda. Skälet skulle vara en närboendes aggressiva utspel mot förskolan i allmänhet och bilburna föräldrar i synnerhet. Kan detta verkligen hända i lilla fredliga Ale 2013? Ska vi behöva ha väktare runt våra förskolor? Jag tog bilen och åkte upp till Skepplanda. Jodå, visst stod det en väktarbil där.
Ur säkerhetssynpunkt var det självklart det enda rätta, men historien tar en konstig vändning då det senare framkommer att kommunen plötsligt drar in väktaren. Det ansågs inte längre nödvändigt, utan var enligt mejl från ansvarig tjänsteman en tillfällig lösning. ”Att vi bemannade med väktare var ett sätt för oss att snabbt tillmötesgå den oro som förskolan och ni som föräldrar förmedlade och vi bedömde egentligen inte att det var nödvändigt ur säkerhetssynpunkt. Vi har nu istället personal i villan under förskolans öppettider och min bedömning är att detta är en bra lösning tillsvidare”.
Den riskbedömningen, om den nu existerade överhuvudtaget, fick snabbt omprövas. Mannen gjorde en ny attack mot en förälder och hennes barn. Händelsen polisanmäldes och väktare sattes återigen in.
Nu var tålamodet däremot slut hos föräldrarna som valde att kontakta media. Frågorna vi vill ha svar på är hur riskbedömningen har gjorts? Vilken kontroll av hyresgästen som gjordes med tanke på lägenhetens omedelbara närhet till både förskola och grundskola? Varför väktaren ansågs motiverad ena stunden och sedan inte alls nödvändig?
Det är frustrerande att inte få svar på dessa frågor. Med respekt för både integritetsskydd och sekretess borde ändå en bättre information kunna lämnas i en händelse som satt skräck i en hel bygd. När personalen dessutom uttrycker rädsla och är ombedda att inte tala med pressen, då har det defintivit gått för långt. Vad hände med det öppna demokratiska samhället?
Det var inte med detta tonfall jag tänkte avsluta årets sista tidning. Tvärtom, jag tycker att det har varit ett minst sagt spännande år. Vi har fått uppleva pendeltågets positiva intåg i alebornas vardag. Vi har fått vara med om invigningen av Klädkällarens stora etablering i Stora Viken, Handelsplats Älvängen, försäljningen av stora marker vid Svenstorp, första spadtaget för Kronogårdens 400 bostäder i Älvängen och mycket mera. Götaälvdalen är på gång. Det märktes inte minst när Ale och Lilla Edet kommun arrangerade ”Destination Ale-Lilla Edet” för att visa upp allt som planeras och just nu genomförs. Det var kanske ingen folkstorm till själva eventet, men jösses vad många som har kommenterat att det nu finns ett alternativ norr om Göteborg.
Vi som bor här vet ju redan om det. Nu ska pärlan bara förädlas.
Sa jag god jul förresten…
