Vilket ansvar ska lokaltidningen ta för näringslivsklimatet i Ale kommun? För varje kritisk artikel känner jag att vi förstärker den negativa bilden av villkoren för positiv företagsamhet. Samtidigt kan vi inte förneka det som rapporteras till redaktionen. Lika tveksamma är ofta företagarna själva när det gäller att hamna i fokus och berätta om sina bekymmer. Det är inget som någon egentligen vill göra, utan faktum är att jag upplever aleföretagarna som ytterst lojala och måna om sin kommun. Det är först när den sista droppen nått bägaren som vi får informationen, som en sista desperat utväg.
I veckan berättar vi om Bättre Bil och den tvist som företaget har hamnat i när det gäller Lodingebäcken i Nödinge. Företaget accepterade att bäcken grävdes fram längs tomtgränsen, men har hela tiden varit noga med att poängtera att inga växter eller bullerskydd längs vägen får skymma affärsläget. Det glasade bullerskyddet slutar därför strax före där Bättre Bil blir synligt från E45. Istället byggdes ett bullerplank längs lokalvägen för att skydda de närmast boende. Allt väl så långt. För en tid sedan får företagaren reda på att det ska planteras träd utmed bäcken. Självklart uppstår en konfrontation. Kommunen hänvisar till Miljödomstolens beslut om vikten av skugga för den lekande fisken. Det som borde ha varit en dialog blir ett ordkrig. Det känns verkligen så onödigt. Det går självklart att skapa skugga utan höga träd, vilket kommunen också föreslog i ett senare avtalsförslag. Problemet nu var att Ale kommun endast vill att avtalet om att sköta och hålla nere buskarna ska gälla familjen Szacinski. Om de någon gång i framtiden säljer fastigheten ska kommunen inte längre vara skyldig att sköta växterna på sin egen mark. Dessa riskerar då bli så höga att de kan skymma företagets affärsläge. Även detta känns så onödigt.
Än mer onödigt känns det när familjen Szacinski berättar om hur Ale kommun har hanterat återvinningsstationen som finns på deras mark. Avtalet om att få vara kvar på området upphörde 1 augusti 2003, ni läste rätt, för åtta år sedan. Ändå står containrarna kvar. Renhållningen menar att de har en överenskommelse att vara kvar till dess att en ny återvinningsstation är etablerad. Att det skulle ta åtta år känns inte trovärdigt. Något papper på överenskommelsen finns inte heller. Markägaren har flera gånger påpekat att tiden är ute, men idag säger renhållningen att de inte känner till någon uppsägning. När lokaltidningen berättar om avtalet och den skriftliga uppsägningen som lämnades in till Kommunstyrelsens förvaltning för åtta år sedan sägs det vara ”en total överraskning”. Det är väl snarare förvånande att det ska ta åtta år att flytta ett par containrar… För mig är det inte svårt att förstå hur vissa aleföretagare upplever klimatet.