Vårens ortsutvecklingsmöten har inletts. Bohus, Alvhem och Älvängen var först ut. Det fanns två gemensamma nämnare, ungdomar och kollektivtrafik. Med tanke på den stora trafikomläggningen som skedde den 9 december förra året, då Alependeln togs i bruk så borde Västtrafiks medverkan på ortsmötena ha varit närmast självklar. I Älvängen var trafikchef Mikael Olsson på plats och jag tror han fick med sig en hel del att tänka på. Matarbussarna till pendeltåget fungerar inte som planerat och allra värst har det varit för alvhemsborna, men där för kommunledningen själv ta emot kritiken. Börjar du klockan sju på morgonen i Göteborg är det inte längre möjligt att nyttja kollektivtrafiken. Det går inte att ta sig i tid till varken Älvängen eller Lödöse södra, utan att använda egen bil och det var väl knappast tanken med tågtrafiken?
I Älvängen finns det en kraftig kritik från boende i Maden-, Olofpersgården- och Tolleredsområdet. Matarbussarna går glest och är inte alltid anpassad efter tågen. Räddningen stavas elbuss, men när denna kommer på tal blir det mest frågetecken. Ingen vet när den kommer, var den kommer att stanna, vilka sträckor den ska köra eller hur ofta den kommer att gå. Det må vara sant, men har man sagt A är det inte konstigt att potentiella resenärer börjar ställa frågor om både B och C…
En annan reflektion är huruvida tonårsföräldrar i Bohus verkligen hade informerats om att det rådde ett ungdomstema på ortsutvecklingsmötet? Det är synd att de som behöver informationen bäst ofta saknas i lokalen. Jag tror att presidierna måste bli bättre på att använda skolan och föreningslivet för att nå fram till rätt målgrupper.
Förutom rapporter från vårens första ortsutvecklingsmöten kan ni också läsa om hjältar som påverkar vår vardag mer än vi tror. Plötsligt märker vi bara att allt besvärande grus är borta från vägar och gångbanor. Vi blir lika glatt överraskade varje år, men vilka är dem som gör rent hus? Lokaltidningen har träffat dem.
Dessutom berättar vi den glädjande nyheten att Surte BK återigen har blivit en allsvensk bandyklubb. När anrika Falu BS begärdes i konkurs uppstod en tom plats i allsvenskan. Frågan gick till sist till Surte BK, men Svenska bandyförbundet fick verkligen tänka till för att veta vem som egentligen hade rätt att begära uppflyttning. Det saknades prejudikat. Bandyförbundet kom fram till att frågan först skulle gå till den klubb som var närmast att kvalificera sig från division 1. Plötsligt fick Surte nytta av sina 17 förlustfria matcher… Retroaktiv rättvisa. Någon påstod att det aldrig hade hänt tidigare att ett lag vunnit samtliga matcher utom den sista och därmed missat chansen att avancera. Det var nog sant, för nu blev det ju faktiskt avancemang för Surte BK trots att laget förlorade den sista matchen mot Otterbäcken – och det efterföljande kvalet!
