I bland blir allt fel, oavsett säkerhetsrutiner och kontrollsystem. Förra veckans tidning var ett resultat av sådana omständigheter. Inte heller tryckeriet hade någon av sina bättre dagar, varför vi nu försöker gottgöra våra läsare. I delar av bilagan om kyrkovalet hade textrader kapats, inte på alla, men på tillräckligt stor del av upplagan för att det skulle känna bra. Därför trycker vi om den och bifogar den på nytt. Det gav oss också chansen att föra in materialet från Vänstern i Svenska kyrkan i Skepplanda pastorat som av en kommunikationsmiss hamnat utanför de tryckta sidorna.
Som om inte detta vore nog skulle en sent inkommen annons om ett Elvis-arrangemang ha funnits med. Det var till och med så illa att en insändare hänvisade till information i annonsen som av oförklarlig anledning aldrig gick i tryck. Som tur var hade vi denna gång tiden på vår sida. Kyrkovalet är inte förrän på söndag och basisten Jerry Scheff gästar inte Alafors förrän på lördag.
Kyrkovalet. Varför är det inte ens någon som när blott sex dagar återstår tar upp ämnet i goda vänners lag? Varför pratar vi inte om landets största kulturskatt, åtminstone sett till byggnader och traditioner? Det är något av en gåta att en verksamhet eller institution som styrs av folkvalda inte engagerar fler. Att bara 12% röstade i förra valet är självklart en bekräftelse på det totala ointresset, men att de som trots allt röstar inte kräver mer insyn och rapportering av vad exempelvis kyrkofullmäktige besluta om är lite underligt. Medias intresse är en spegel av gemene man och kommer sannolikt bara att fokusera på det låga valdeltagande samt kampen mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Den som av någon anledning skulle börja engagera sig i ämnet kommer tämligen snabbt att upptäcka att skillnaderna mellan flertalet av de valbara alternativen är försvinnande små. Centerpartiet och Socialdemokraterna pratar båda om den öppna folkkyrkan och vikten av att vårda kulturarvet. Således blir det som vanligt numera när de ideologiska skillnaderna är otydliga, att man istället röstar på person. Det blir till att scanna av valsedlarna och se om det finns några förtroendegivande namn och sedan sätta dit några kryss. För att inte rösta är inget alternativ, förutsatt att vi tror på ett demokratiskt samhälle. Kom ihåg att rösträtten för alla är inte ens 100 år. Om vi nu har slagits för att skapa ett land med demokrati och inflytande kan vi inte avstå från att rösta. Det är och förblir vår medborgerliga plikt.
Vi ses vid valurnorna!
