Vi hade precis kommit av tåget efter en släktträff i den danska huvudstaden. På centralstationen letade vanligt folk efter nästa avgång och det vilade ett söndagslugn över Göteborgs knutpunkt. Det var lugnet före stormen och det var tiden innan vanligt folk fick ta skydd för huliganer från Skåne. Utan förvarning stormade ett 30-tal våldsbejakande dårar in på centralen. De sade sig hata Göteborg, men undrade i samma stund var alla göteborgare befann sig? Allt gick så fort att det var svårt att uppfatta i detalj vad som hände, men jag ser hur en kille blir nedsparkad bara några meter från mig. Jag fattade det som att han stod på fel ställe eller möjligen sympatiserade med fel fotbollslag, hur nu det är möjligt? Vi lever väl i ett fritt land och i det bör väl rätten att hålla på valfritt lag ingå? Det tar bara några sekunder så är både polis och ordningsvakter på plats och slår en järnring runt centralen. De motar ut skåneland och lugnet återfinner sig tämligen snabbt, lite för snabbt för att vara i min smak. Jag tycker nämligen att det är hög tid att reagera. Vi kan inte bara se på hur dessa krafter tar över och får härja fritt.
Jag misstänker att yngligen som blev nedsparkad på centralen fortfarande undrar vad det var som hände och vem som sparkade. I Sverige har vi ju besämt oss för att inte främja möjligheten att ta reda på sånt, integriteten är viktigare och risken att kränka en gärningsman ska vi inte ta. Egentligen borde varje person som ropade död och hat mot Göteborg identifieras. Deras hotfulla agerande som skapar oro hos den breda allmänheten ska räcka för att straffas. Detsamma gäller naturligtvis stadens egna supportrar. Att hata och hota är inget beteende som vi ska acceptera och förstår man inte den enkla ordningsregeln får man lära läxan bakom lås och bom. Skulle Sverige ta efter Storbritanniens exempel med extremt stränga straff vore situationen snart en annan. Det funkade där och skulle definitivt fungera även här, men det är klart att någons integritet kan hotas av en kamera och någon kan även känna sig kränkt av en ordningsmans mer noggranna jakt efter till exempel bengaler i samband med arenabesök. Men hellre det än att vi får en generation som växer upp med rädsla för att gå på fotboll eller ens vistas i samma stad som sporten utspelas i.
Då är det skönare med fotboll på Ales nivå. Det gröna fältets schack har precis dragit igång och till helgen är det dags för Ales främsta aktörer att gå i elden. Ahlafors IF gör återigen en säsong i division tre och ser på papperet ut att kunna hota topplagen. Frågan är om det räcker för att locka 200 åskådare till en av Västsveriges finaste arenor, Sjövallen? Och frågan är vad som måste till för att lokalfotbollen ska få sin rättmätiga publik?
Vi på redaktionen kommer i alla fall fortsätta göra vårt yttersta för att rapportera om och skapa intresse för fotbollen på vår nivå. Här är den både underhållande och helt ofarlig att beskåda. Fri från både bengaler och huliganer. Bara gott kaffe, go korv och ett gäng bollälskande fanatiker på och vid sidan av planen.