Höstens ortsmöten har varit välbesökta på många håll. Kul. Det är ett viktigt forum där medborgarna erbjuds en nära kontakt med kommunledningen och en chans att tycka till om de små, nära och för vardagen viktiga frågorna. Efter Skepplandas och Nols ortsutvecklingsmöte finns det dock skäl att återigen betona syftet. På både vårens och höstens agendor har visionen för Ale kommun varit huvudnummer. Jag kan förstå kommunledningens motiv och ambition, men så här i efterhand har disponeringen av mötestiden blivit fel. Mest påtagligt blev det kanske i Nol. Ett tiotal småbarnsföräldrar fanns på plats för att diskutera bristen på aktiviteter för barn och unga samt behovet av konstgräs på Nolängens IP. Dessa för nolborna mycket angelägna frågor fick en kvart i inledningen på mötet. De trycktes nästan lite motvilligt in. En större passion märktes när visionen för Ale återigen skulle fram. Visst finns det delar i visionen som rör Nol, men syftet med ortsutvecklingsmötena är inte att behandla orternas angelägenheter i förbifarten utan tvärtom – ortsmötena ska i princip enbart fokusera på de små, nära och lokala frågorna. Här har upplägget blivit fel både under våren och hösten. Det tycker jag presidierna måste fundera lite kring. Jag tillhör definitivt den skaran som anser att Aleperspektivet måste fram och att bytänkandet måste bekämpas, men på just ortsutvecklingsmöten är jag beredd att göra ett undantag. Det är ett forum då bytänkandet ska få härska. Var ska vi annars lyfta de små lokala frågorna?
Även i Skepplanda blev det en för stark betoning på ”icke ortsfrågor”, därmed inte sagt att utvecklingen av Handelsplats Älvängen är ointressant för skepplandaborna. Det är bara ingen fråga för ortsutvecklingsmötet i Skepplanda bygdegård. Samma sak gäller om Ale kommuns vision ska vara med på dagordningen. Om den ska det måste redovisningen till 90% handla om orten, inte om kommunen som helhet – inte på ett ortsutvecklingsmöte.
Trots allt ska Kommunstyrelsens ordförande, Mikael Berglund (M), ha all heder för sina försök att reda ut alla frågor i vitt skilda ämnen som dyker upp på mötena. En kommuns verksamhet är omfattande och närmast omöjlig att lära i detalj, att bara göra ett försök att lämna så detaljerade svar som möjligt imponerar.
Vidare har det framkommit väldigt tydligt att det är tämligen meningslöst att diskutera kollektivtrafik utan att ha med utföraren Västtrafik. Det blir alltför många obesvarade frågor att bära med hem. När aleborna nu ska gå från buss till tåg, en ganska stor förändring i kollektivtrafiksammanhang, är det en gåta att Västtrafik bara har valt att närvara vid fyra av tio ortsutvecklingsmöten.
Vad vi däremot ska glädja oss åt är den goda närvaron. Nu gäller det att vara rädd om den och bibehålla intresset. Att ha engagerade medborgare är en tillgång för Ale kommun. Låt oss prata om små, lokala och nära ortsfrågor.
