I Ale har den moderatledda Kommunstyrelsen varit verksam i ett drygt halvår. Smekmånaden är över, nu väntar en hel kommun på besked. Vilka satsningar ska göras i skolan? Inte att det ska satsas, det har alla förstått, utan hur? Vad vill den nya majoriteten med skolan? Det är lätt att säga att den ska bli bättre, men på vilket sätt och vilka verktyg ska användas? Pengar saknas inte. Kommunstyrelsen har fortfarande en pott på över 16 Mkr som inte är fördelade och i en aktuell skatteprognos får Ale ett tillskott på ytterligare 12,5 Mkr. Otroligt positivt, men inga besked har ännu lämnats kring hur pengarna ska användas. På banken glädjer de varken aleborna eller barnen i skolan.
En satsning som borde stå högt upp på dagordningen är att rädda Ale gymnasium. Skolan ser ut att gå mot sitt sämsta intag sedan starten. Sannolikt kommer under 100 elever att börja i Ale gymnasiums första ring till hösten. Kanske gör till och med kommunledningen bedömningen att underlaget är allt för svagt för att överhuvudtaget starta några nya ettor nästa år? Med tanke på de ekonomiska resurser som nu finns att tillgå vore det dock ett minst sagt destruktivt beslut. Problematiken är att det egentligen inte finns tillräckligt med elever för att starta en enda klass på något av programmen, däremot ska det enligt skolledningen vara möjligt att samköra vissa gemensamma kurser över klassgränserna. Det är ingen optimal lösning, men det är ett sätt att vinna tid för att formulera en omstart av skolan. Att stoppa intagningen och sprida budskapet om Ale gymnasiums nedläggning skulle kunna få stora konsekvenser. En stor del av organisationen kommer att finnas kvar och eleverna kostar kommunen pengar oavsett om de går i Ale eller i en annan gymnasieskola.
Oavsett beslut om nästa års utbud i Ale gymnasium måste frågan om dess framtid ha högsta politiska prioritet. Med det menar inte jag att politikerna själva ska försöka finna lösningen. Det ska expertisen göra och den finns uppenbarligen inte i Ale, då hade inte situationen varit den aktuella. Nu måste man återigen rekrytera kompetens, en skolledare eller två med stora visioner och en dröm om att förverkliga sin skola. Ge dem fria händer att skapa en ny unik och gärna kreativ gymnasieskola. Anpassa den till dagens behov och med tanke på utbudet av gymnasieutbildningar i närområdet bör framtidens Ale gymnasium utgå från att långt ifrån alla kommer att stanna på hemmaplan, men de som gör det valet ska inte ångra sig.
Det är hög tid att fatta beslut och välja väg. Alternativen är många, men för en gångs skull finns det pengar som gör det möjligt att inte nödvändigtvis behöva välja det billigaste utan faktiskt det bästa. En kommun med över 30 000 invånare, vilket är målet om ett par år, måste ha en gymnasieskola – annars är risken stor att framtidens invånare väljer en annan kommun.
