Det finns kanske en gud ändå…en vädergud åtminstone! April har varit både kall och kylig, närmast vinterlik. När vi så vände blad till maj vågade man knappt tro prognoserna som skvallrade om att termometern skulle kunna nå upp till 15 grader. Så blev det! Väderguden var barmhärtig mot första maj demonstranter och inte minst alla ideellt hårt arbetande krafter bakom Älvängens vårmarknad. Det blev sannolikt ett besöksrekord. Sannolikt eftersom det är svårt att uppskatta och räkneverk saknas. Årets första maj kändes lite som en omedelbar revansch för fjolårets splittrade majtåg i Ale. Då valde fackförbundet Kommunal att gå på behörigt avstånd från det övriga tåget. Det var en tyst protest från medlemmarna som saknade en konstruktiv dialog med partiledningen. I år var det självaste Kommunals förbundsordförande, Tobias Baudin (S), som fick äran att agera huvudtalare. Det var ett bevis på att klimatet och relationen förbättrats sedan sist.
Första maj är arbetarrörelsens högtidsdag, men samtliga talare valde att tala ur ett större perspektiv än de tidigare självklara fackfrågorna. Konflikten i Syrien återkom flera gånger, attacken i Stockholm och inte minst elevlöftet om en skola för alla. Delar av Tobias Baudins tal tror jag gemene man, oavsett politisk åskådning, hade skrivit under på. Det handlade främst om att orättvisan inte får segra, att terroristers försök att skrämmas och sprida rädsla inte får vinna terräng. Han menade att exempelvis attacken i Stockholm snarare har ökat gemenskapen och övertygelsen om att ett öppet och fritt demokratiskt samhälle är det mest självklara på jorden. Det ligger något i det. Jag tror att vi ibland måste se vår motståndare i vitögat och stå inför fullbordat faktum för att förstå vart vi står. Jag tror att enigheten kring det öppna samhället aldrig har varit större i vårt land, men jag tänker inte tacka någon för det. Det är snarare ett konstaterande.
Ale kommun fick i veckan mottaga en utmärkelse av SKL. Det handlar om att vara bästa kommunen av Göteborgsregionens 13 när det gäller service till företagare. Index 74 är snudd på ofattbart bra och visst finns det skäl att stanna upp, känna stolthet och tillfredsställesle. Samtidigt är det minst lika viktigt att lyfta blicken och fundera på hur det gick till, om det är en färskvara eller en frukt av nya rutiner? Segerreceptet heter så klart dialog. Att kommunens företrädare på såväl politisk som tjänstemannanivå har varit lyhörda för den kritik som har funnits och har banat väg för ett företagsklimat av rang. Konsten att bevara det handlar om att konsekvent fortsätta att lyfta på alla stenar och inte vara rädd för ömma tår.
Sa jag grattis Ale?
