Vi lever i en minst sagt turbulent tid, men i jämförelse med vad den 76-åriga kvinnan i Nol fick uppleva i veckan är det nonsens. Sätt dig in i situationen att du anhålls av åklagare på sannolika skäl misstänkt för mord på en av dina närmaste. Två dagar senare är du fri att gå – hem till platsen där polisen fortfarande utreder mord. Det är vad jag kallar för turbulens.
Oklarheterna är fortfarande många kring vad som hände på Mossvägen i Nol tidigt i tisdags morse. Det vi vet är att polisen kallas till platsen, konstaterar att en 80-årig man avlider till följd av skador från yttre våld. Vi vet också att polisen tar med sig de två personer som förutom offert fanns i lägenheten. Makan är en av dem och hon anhölls senare under tisdagen, på sannolika skäl misstänkt för mord.
Två dagar senare häver åklagaren sitt beslut och konstaterar att det inte längre finns något som stärker misstankarna. Hon är fri att gå. Men hur går man vidare efter en sådan händelse? Känns som att åklagaren chansade och sen avbröt skämtet med orden; ”Skojade bara, du kan gå nu!”.
Detta är så klart skrivet utan att ha full insyn i utredningen. Faktum kvarstår att det just nu pågår en mordutredning i Nol. Båda personerna som var i lägenheten när polisen klev in togs med på förhör, men idag finns det inte längre någon som är misstänkt.
En mordutredning, men någon mördarjakt verkar inte pågå. Således känns det ganska rimligt att anta att dödsorsaken har naturliga orsaker och att mordbeteckningen är av tekniska skäl. Det kanske finns skäl till att man kallar det så, men då borde terminologin ses över. Att komma hem befriad från alla misstankar medveten om att här utreder polisen ett misstänkt mord känns som en närmast bisarr verklighet. Mitt i detta kvarstår också det faktum att 76-åringens man precis har avlidit.
Bilden kommer så klart att klarna när detaljerna blir kända, men än så länge saknas ganska stora pusselbitar.
