LILLA EDET. Hur får man till en likvärdig välfärd i landet när förutsättningarna skiljer sig åt? Det har Beredningen Välfärd i hela landet kikat på under ett års tid och nu överlämnat sin rapport till Sveriges Kommuner och Regioners styrelse.
– Det handlar totalt om 25 förslag, säger Julia Färjhage (C), kommunstyrelsens ordförande i Lilla Edet som suttit med i beredningen.
Beredningen Välfärd i hela landet har haft uppdraget att titta på utmaningar och möjligheter för en likvärdig välfärd.
– Det har varit oerhört lärorikt. En jämlik och fungerande välfärd i hela landet är dessutom en fråga som jag brinner för, säger Julia Färjhage.
Programberedningen har under det gångna året haft nio sammanträden med fokus på kunskapsinhämtning och gjort en studieresa till Norrbotten och träffat flera kommuner.
– Det man slås av är hur olika förutsättningarna är. Det finns inte ett Sverige utan snarare 290. Varje kommun har sina specifika utmaningar och förutsättningar, säger Julia Färjhage och fortsätter:
– Om befolkningstätheten skulle vara som i Arjeplog i hela landet skulle invånarantalet i Sverige vara 84 000. Relaterar du istället till befolkningstätheten som råder i Sundbyberg så skulle motsvarande siffra vara 2,6 miljarder invånare, det ger oss en tydlig bild av hur olika förutsättningarna faktiskt ser ut.
Det är emellertid inte bara befolkningstätheten som skiljer sig åt utan även befolkningssammansättningen vad det gäller ålder, socioekonomi, bebygggelsestruktur med mera.
– Vissa kommuner har en given centralort medan andra har flera små tätorter. Välfärden behöver byggas upp utifrån rådande förutsättningar.
Finns det någon utmaning som är övergripande för landets alla kommuner?
– Ja, det är utmaningen vad det gäller kompetensförsörjning. Den brottas i princip alla kommuner med även om den kan te sig lite olika.
En mediankommun i Sverige har 16 000 invånare. Beredningen anser emellertid att många av de förslag som kommer från staten är anpassade för större kommuner.
– Kommunsammanslagningar är inte lösningen, däremot kan samverkan ske i ännu högre utsträckning och därför behöver förutsättningarna för samverkan förenklas. Förutsättningarna för att bedriva välfärd sker bäst genom mindre detaljstyrning och friare tyglar för kommunerna, säger Julia Färjhage.
Hur är det med kvaliteten, skiljer den sig åt i landet?
– Kvaliteten på välfärden skiljer sig inte åt beroende på storlek på kommunen. Kostnaderna skiljer sig dock åt. Små kommuner har större kostnader för välfärden, vilket de inte fullt ut kompenseras för. Förutsättningarna att bedriva välfärd behöver helt enkelt bli mer jämlika. I annat fall riskerar små kommuner att välja bort service som inte är obligatorisk, som exempelvis inom kultur- och fritid eller i näringslivsarbetet. Detta i sin tur påverkar attraktionskraften.
Hur kan situationen förändras?
– Ett av våra förslag är att staten ger ett särskilt stöd, utöver skatteutjämningssystemet, till de små kommunerna för att kompensera dem bättre än idag, säger Julia Färjhage.
Vad händer nu?
– Beredningens arbete är slutfört. Vi har överlämnat vår slutrapport till SKR:s styrelse. Den innehåller en kartläggning av utmaningar och möjligheter, samt ett antal förslag på hur dessa kan bemötas. De är riktade till kommuner och regioner, till staten och till SKR, avslutar Julia Färjhage.
