Kartläggningen har gjorts eftersom man länge vetat att många kommuninvånare brottas med olika typer av psykisk och fysisk ohälsa.
– Syftet var att få en samlad bild av läget, för att vi sedan skulle kunna starta ett mer strategiskt och långsiktigt arbete med folkhälsan, säger Julia Färjhage, kommunstyrelsens ordförande.
Den 80 sidor långa rapporten är till stora delar dyster läsning, och bekräftar att befolkningen i Lilla Edets kommun har lägre utbildningsnivå, lägre medellivslängd och sämre självskattad hälsa än snittet i regionen/riket. Den upplevda otryggheten ökar, särskilt bland kvinnor. Män har lägre tillit till andra människor än i referenskommunerna och regionen. Julia Färjhage pekar ut två saker i rapporten som hon tycker är särskilt oroande: Dels att 21 procent av eleverna i nian och årskurs 2 i gymnasiet har upplevt hot om våld eller våld inom familjen.
– Det är en väldigt hög siffra. Dessutom har vi en hög andel små barn som lever med föräldrar som röker, och där mammor rökt under graviditeten.
Hon vill inte förekomma den långsiktiga folkhälsoplan som nu ska tas fram, men konstaterar att man redan påbörjat viktiga insatser när det gäller folkhälsan. Ett sådant exempel är det utökade hembesöksprogrammet som erbjuds till nyblivna förstföderskor.
– Hembesök har gjorts länge av barnavårdscentralen, men tack vare det utökade hembesöksprogrammet, möter även kommunens familjepedagoger den nyblivna familjen under tre besök. Familjepedagogens roll är att ge stöd i det nya föräldraskapet men också berätta om vilket stöd kommunen kan erbjuda under barnets uppväxt. Programmet har pågått under drygt ett år och har uppskattats av familjerna, säger Fanny Wester, folkhälsoutvecklare och ansvarig för rapporten.
Några positiva inslag i rapporten är att andelen arbetslösa i kommunen är lägre än genomsnittet. Man ser också en stadig minskning av antalet suicidfall, och andelen ungdomar som druckit alkohol och som röker har minskat sedan 2013. Dessutom är andelen elever i årskurs 6 som minst har betyg E i kärnämnena över genomsnittet. Däremot är andelen nior med dåliga betyg betydligt högre än genomsnittet. Samtidigt har Fuxernaskolan under 2020 ökat andelen gymnasiebehöriga elever med över tio procent.
– Att ge barn och unga en bra start i livet är en av de viktigaste delarna i att stärka hälsoutvecklingen, avslutar Julia Färjhage.
Fotnot: Utifrån kartläggningens resultat ska en långsiktig folkhälsoplan presenteras den 16 december i folkhälsoutskottet.
Pernilla Fredholm
