Mona Eskengren, 74, ser fram emot att få stifta bekantskap med sin hembygd igen. Sedan 1978 är hon bosatt i Romelanda, men det är i Ale som hon har sina rötter.
– Jag växte upp på Oljoberget i Nol, men jag var väldigt ofta och besökte farmor och farfar, Ida och Konrad, på deras gård i Starrkärr. Gården låg belägen alldeles intill bygdegården. Det var en härlig tid, berättar Mona.
Det är förmodligen av farfar som Mona har ärvt sin musikaliska ådra. Hon kommer ihåg de gånger han satt hemma med munspelet.
– Jag minns det så väl. Han spelade alltid Kväsarvalsen.
– Även mina farbröder hade musiken i blodet. De spelade durspel, något som jag har tagit efter, förklarar Mona.
Emigrerade till Kanada
Det började emellertid med fiollektioner i skolan. Som 17-åring köpte hon sitt första dragspel.
– Jag vet att jag började dela ut Göteborgs-Posten när jag var 13 år. När jag fick ihop tillräckligt med pengar stod jag inför valet om jag skulle köpa en motorcykel eller ett dragspel. Det blev en 175-kubikare och dragspelet fick vänta några år, skrattar Mona.
När väl dragspelsmusiken tagit överhanden turnerade Mona och hennes kamrater runt bland gårdarna och underhöll. Dragspelet hade hon med sig när hon flyttade till huvudstaden 1956 för att därefter emigrera till Kanada.
– Jag spelade på olika klubbar i Toronto där Svenska kyrkan hade hand om underhållningen.
Tillbaka i Sverige öppnade Mona egen frisersalong och kioskverksamhet. Musiken har dock alltid funnits med på ett eller annat sätt.
– Jag tycker det är så himla roligt. Jag spelar både femradigt dragspel och durspel.
År 2000 blev Mona Eskengren utnämnd till Gräfsnäsflickan och belönades med stipendium. Kode dragspelsklubb, som också kommer att finnas med i bygdegården, har hon spelat tillsammans med i femton år.
– De är så duktiga och det ska bli väldigt roligt att få uppträda tillsammans med dem. Vi kommer också att ha sällskap av Stig Alfredsson på gitarr, säger Mona.
Vad blir det för typ av musik som ni kommer att bjuda på?
– Det blir mycket sväng i låtarna, det kan jag lova. ”Joddlarflickan” och ”Maria Maruska” är låtar som jag brukar spela och som folk förknippar mig med. Sedan så kommer det att bli några låtar på durspelet och jag funderar faktiskt på att ta med mig min ukulele också.
Som alltid finns Lennart Thorstensson med som konferencier och allsångsledare. Således är det klappat och klart för att hälsa våren välkommen i Starrkärrs bygdegård nästa söndag.