STARRKÄRR. Torsdagskvällens visafton fick flytta inomhus, från fagra Prästalund till Starrkärrs församlingshem.
Besvikelsen över det förbyttes snabbt i glädje över att få höra två musiker som definitivt hör hemma i större sammanhang.
Far och son Frendberg bjöd på 90 minuters fenomenal underhållning.
Lars-Eric Frendberg har gästat Starrkärr-Kilanda Hembygdsförening sedan mitten av 80-talet. Vädret har gäckat arrangören på senare år varför bygdegården fungerat som ersättningslokal när regnet gjort sig påmint. Den här gången föll ingen nederbörd, men eftersom prognosen skvallrat om stänk ovanifrån så fick församlingshemmet ändå utgöra spelplats. Lokalen var fullsatt när Lars-Eric och Johan Frendberg tog plats bakom mikrofonerna och hälsades välkomna.
Någon given manual fanns inte för kvällens program, det blandades vilt bland olika genres och faktum är att den gitarrspelande duon behärskade alla dess varianter. Det var finstämt vackert när Johan framförde ”Fragancia” och ”Fattig bonddräng” och det var pampigt när Lars-Eric gjorde sin tolkning av Thorsten Flincks ”Jag reser mig igen”.
– Livets vägar är inte alltid raka och asfalterade, förklarade Lars-Eric apropå valet av låtar.
Allsång blev det när Johan och Lars-Eric tillsammans rev av Lasse Berghagens klassiker ”Min kärlekssång till dig” och fartfyllt värre när Jerry Williams ”Did I Tell You” dök upp på repertoaren.
– Jag vill framföra en sång av min stora idol, Paul Simon, som belönades med Polarpriset i år, berättade Johan innan han lät publiken njuta av ”The boxer”.
Lars-Eric återupptog rocksnöret och det blev kända örhängen från såväl Little Gerhard som Elvis Presley.
Det som skulle bli avslutningsnumret med Johans tolkning av Tommy Körbergs ”Stad i ljus” blev inte det då Thor Eliasson på mångas begäran ville höra ”Inbjudan till Bohuslän”. Det blev både den och ”When the saints go marching in” innan det var dags att ta farväl.
– En fantastisk publik, vilken närhet, konstaterade far och son Frendberg när de tackade för sig.
De lovade att återkomma nästa år och då borde ännu fler ta chansen att lyssna på dessa musikaliska, roliga och ödmjuka trubadurer.