NÖDINGE. Den gamle kan än.
Svante Thuresson må fylla 75 år om ett par månader, han är ändå som bäst när tempot skruvas upp på scen.
Tillsammans med supergitarristen Ewan Svenssons trio och solisten Hannah Svensson gjorde han årets julkonsert till ett evigt minne.
Det är klass rakt igenom och från första stund. Medlemmarna i Ewan Svenssons trio utgör Sverigeeliten på sina respektive instrument. Ewan är jazzgitarristen vars fingrar dansar längs gitarrhalsen, Matz Nilsson får ståbas att förefalla hur enkelt som helst och trummisen Magnus Gran håller ihop det trots många improvisationer. Inledningsvis hålls publiken nyfiken. Hannah Svensson, dotter till Ewan vars föräldrar har rötter i Nol, framför fyra solonummer innan Svante Thuresson gör entré.
Trots att den erfarne artisten är till åren kommen visar han inga tecken på avmattning, tvärtom. Istället ger Thuresson sken av att vara evigt förälskad i att stå på scen. Han verkar njuta av varje sekund och hans kärlek är smittsam. Oavsett du gillar jazz eller ej så rycks du med och när Svante Thuresson ler, ja då ler hela publiken. Det första setet innehåller många bekanta stycken bland andra Hasse & Tages översättning av ”Bedårande sommarvals”. Avslutningen före paus är magnifik, då Hannah Svensson åter får förtroendet att närvara. Tillsammans framför de ”Our shining moment” och låtvalet är en värdig avslutning på första akten.
Efter paus står Beppe Wolgers i centrum. Svante Thuresson har onekligen en förkärlek till den tidigare så folkkäre textförfattaren. Kvällens huvudrollsinnehavare får sedan vila och istället bjuds vi på julstämning när Hannah Svensson framför ”The christmas song” och ”Winter wonderland”. Kvällen slutar med två gemensamma nummer, där Svante och Hannah kompletterar varandra perfekt. Finalen ”What a wonderful world” är oslagbar. Den inte bara framförs på bästa sätt, den vaggar också in publiken i ett stilla nattsudd. På väg hem tror jag det flesta konstaterade att Svante Thuresson allt är en riktig mysfarbror – och scenen – den äger han fortfarande.