LÖDÖSE. Sankta Birgittas liv är som gjort för litteratur. Författare som Verner von Heidenstam och August Strindberg har skrivit om henne. Nu har Martin Rossing skrivit ett skådespel om Birgitta, som redan från början blev en av de mest kända svenskarna. Kulturföreningen Ljudaborg har satt upp detta skådespel i Lödöse, där Birgitta då och då hade uppehållit sig vid Magnus Erikssons och drottning Blankas hov.
Denna gång har både Rossing och Ljudaborg överträffat sig själva och lyckats levandegöra medeltiden, så att det förflutna kommer till sin rätt på sina egna villkor. Skådespelet speglar nämligen sin tid, det vill säga medeltiden, och inte som så många andra historiska skådespel främst sin egen samtid. Sankta Birgittas uppenbarelser är dramatiska, åskådliga och medryckande. Så har även Martin Rosings skådespel blivit.
Detta skådespel utspelar sig efter helgonets död. Hennes närmaste reser hem med hennes kista från Rom och tar in över natten i ett tyskt värdshus.
En i detta följe, Helge från Lödöse, får i uppdrag att vaka vid kistan, men han somnar och drömmer om de himmelska domstolsförhandlingarna rörande Birgittas själ. Hon måste som alla andra själar stå till svars för sin livsföring och sina handlingar. På ena sidan står hin onde och hin ondes sakförare. På den andra sidan står Birgittas skyddsängel, Jungfru Maria och biskop Alfons.
Med stor enträgenhet och stor uppfinningsrikedom går hin onde till attack och anklagar Birgitta för allehanda dödssynder. Skyddsängeln försvarar henne vältaligt och upprört. Biskop Alfons lägger fram hennes skrifter. Då och då rycker Jungfru Maria in till Birgittas försvar.Domare är Kristus själv, och inte helt oväntat håller han med sin moder.
Hin onde och hennes sakförare går från nederlag till nederlag, men slutligen finner de ett sätt att med framgång angripa Birgitta. Med sina varma böner har hon och Jungfru Maria skaffat Karl Ulfsson, Birgittas älsklingsbarn, en plats i himmelen, fastän han på grund av sina synder borde ha hamnat i skärselden eller i helvetet.
Kristus står dock även denna gång på sin moders och Birgittas sida. Nåden och kärleken är större och kraftfullare än lagen och synden.
Hela denna domstolsförhandling åskådliggörs med inlevelse och våldsam kraft. Hin onde grimaserar, fnyser och visar sitt missnöje med sitt livliga kroppsspråk. Sakföraren får sina slängar. Slutligen blir det rena rama slagsmålet om Birgittas själ.
Slagsmål och handgripligheter lyser dessbättre med sin frånvaro under nutida rättegångar, men medeltidsmänniskan hade nära till våldshandlingar och andra handgripligheter. Ungefär så här föreställde sig medeltidsmänniskan en rättegång om människans själ efter hennes dödsfall.
Vi får på detta sätt en inblick i medeltida föreställningar och medeltida bildspråk. Även nutida förkunnelse förbereder oss för en kommande prövning av själen, förhoppningsvis inte lika våldsam och prövande.
Även folk, som inte delar den kristna föreställningsvärlden, kan ha stor behållning av detta skådespel. Det är berikande och upplysande att gå igenom och dryfta viktiga egenskaper och överväga, huruvida de är bra eller dåliga för vårt samhälle och vår samvaro med våra närmaste. Frågan blir alltså: Hur skall vi leva våra liv? Sådana frågor behöver vi fundera över ibland. Ljudaborg förenar nytta med nöje.
Ljudaborg gör som vanligt en strålande insats. Huvudrollsinnehavarna är vid det här laget väl skolade och gör inlevelsefulla utspel.
Även de andra, som medverkar, lever med i handlingen och gör skådespelet livfullt och levande. Dräkter och tillbehör passar in i ett medeltida skådespel. Detsamma kan sägas om kulisserna. Ljudaborg väcker medeltiden till liv i Lödöse.
Rune Lindström fick 1941 sitt livs största framgång med ”Himlaspelet”, som speglar dalfolkets och i synnerhet dalmålarnas kristna föreställningsvärld. År för år med få avbrott har Himlaspelet uppförts i Leksand vid Siljan. Nu har Lödöse fått sin motsvarighet. Tack vare Rossing speglas även medeltidsmänniskornas kristna föreställningsvärld i ett skådespel. Himlaspelet blev en framgång även som bok. Rossing bör ge ut sitt skådespel. Himlaspelet filmatiserades omgående (1942). Även Rossings skådespel bör filmas.
Fotnot. ”Drömmen om Birgitta” har spelats under maj och juni. Föreställningen återupptas igen fredagen den 14 augusti.
Lars Gahrn
Peach 
