Vartannat beslut i din kommun påverkas av EU och en rad EU-lagar styr ditt liv. Det kan handla om ditt jobb, din bostad, din bil, maten du äter och luften du andas.
Det är sant att EU på nåder låter oss snusa och förr krävde särskild märkning av krokiga gurkor. Men det är i de verkligt viktiga frågorna EU spelar roll för våra liv. Det görs för att vi har bestämt att samarbete lönar sig, även om alla inte gillar att makt flyttas till Bryssel.
Sverige är med i en rad internationella organ som FN, ekonomins OECD, säkerhetspolitiska OSSE, EU och nu även Nato. Men det är bara EU vi kan påverka genom valet till EU-parlamentet som stiftar lagar om miljö, invandring, socialpolitik, ekonomi, konsumenträtt, vård, mat, resor eller digital utveckling samt en rad andra frågor.
Resor och kommunikation
När vi tänker på Europa handlar det oftast om att resa. Det kan vi göra fritt, vilket var en av grundtankarna med EU. I motsats till 20 av 27 EU-länder har vi inte euro, som underlättar när vi korsar gränser eller jämför priser. Men EU-lagar har underlättat för oss på många sätt, här några exempel:
Vi kan ringa, messa eller surfa utomlands till samma pris som hemma och i år blir Usb C-kabel standard för laddare. Om vi blir påkörda i Rom eller bryter benet i alperna har vi rätt till samma sjukvård som hemma. Vi kan snart låta läkare ta del av vår sjukjournal på nätet och hämta ut recept i andra länder. Och blir vi försenade på tåg eller flyg har vi rätt till ersättning.
Miljö och klimat
En viktig uppgift för EU är att arbeta för en bättre miljö och mot klimatkrisen. Förbudet att sälja nya fossildrivna bilar efter 2035 är ett sätt, strängare regler för luftkvalitet från 2030 ett annat. Samtidigt har EU bestämt att det ska finns laddstationer var sjätte mil på motorvägar och att stadsbussar ska bli eldrivna.
När vi kollar på syltburken hur mycket socker eller frukt den innehåller följer vi EU:s ”frukostdirektiv”. Livsmedelslagarna motverkar fusk och tvingar tillverkare att ange ursprung, innehåll och att datummärka.
EU vill öka producenternas ansvar att återvinna, till exempel textilier, samt minska matsvinnet. 2030 ska 60 procent av allt kommunalt avfall återvinnas eller återanvändas. Förbudet mot engångsartiklar i plast, som sugrör och skedar, eller onödiga förpackningar utvidgas fortlöpande. Efter EU-valet kommer också hårdare regler mot skadliga ämnen i barnens leksaker.
Arbete och löner
På jobbet omfattas vi av hela 37 minimidirektiv om arbetsvillkor som EU antagit. De ska skydda oss mot sjukdom, olyckor och dödsfall på arbetet, men också mot att våra jobb konkurreras ut genom att arbetsgivare inom EU tillåter sämre arbetsvillkor.
Samma sak gäller EU:s förslag till minimilöner, men det påverkar inte länder som i likhet med Sverige har kollektivavtal. I fjol antog EU-parlamentet en lag som ska minska löneskillnaden mellan män och kvinnor med likvärdigt arbete. I dagarna väntas EU-parlamentet rösta ja till en lag som ska ge vissa plattformsarbetare, som matbud och taxiförare, bättre anställningsvillkor.
EU lägger sig inte i medlemsländernas skatter och budgetar, men hjälper dem spara skattepengar genom gemensamma upphandlingsregler. Företagen kan konkurrera inom hela EU, priserna blir bättre och risken för korruption minskar. Ett exempel var upphandlingen av vaccin under coronapandemin.
EU har inget gemensamt försvar, men en försvarsfond för att samarbeta kring vapenindustrin, vilket aktualiserat frågan om gemensamma inköp för att stötta Ukraina. Däremot samarbetar EU kring krisberedskap, vilket vi såg 2018 då polska brandmän och italienska flygplan hjälpte oss släcka de stora skogsbränderna.
TEXT: Leif ”Honken” Holmkvist
Frilansjournalist
I år är EU:s budget 1 640 miljarder kronor, det är 3 600 kronor per EU-medborgare. Sveriges statsbudget är 1 330 miljarder, det är 130 000 kronor per invånare.
38 procent av EU:s budget går till jordbruk och fiske, 12 procent till regional utveckling, 10 procent till utrikesområdet, 9 procent till forskning och 8 procent till alla kostnader för EU:s institutioner.
(Källa: EU-kommissionen)
Den största delen av EU:s budget går tillbaka till medlemsländerna genom över 300 fonder och program. EU har finansierat nära 100 000 projekt i Sverige sedan år 1995, oftast genom att stå för halva budgeten.
(Källa: Europaparlamentets kontor i Stockholm)