Tapeterna har suttit så länge att de nästan ramlar ner av sig själva. Plastmattorna skvallrar om 70-talet, badrummen är byggda då ventilation var av begränsad vikt, parketten i de fall det finns någon har glidit isär eller börjat svartna och sanitära utrymmen med 40 år gamla toaletter känns allt annat än välkomnande. Misstänkt svartmögel syns i både badrum, toaletter och kök. Välkommen till två flyktingfamiljer på Klöverstigen i Nödinge, vars boendemiljö håller lägsta tänkbara standard.
– Här har inte skett någon renovering. Vi har bott i samma lägenhet i 14 år, berättar Hamad Samoud.
De bor fem personer i en fyra. Mamman är psykiskt sjuk och pappan står sedan ett antal år tillbaka utanför arbetsmarknaden efter att ha råkat ut för en arbetsolycka. För att lindra sin frus besvär med att gå i trappor har familjen begärt att få flytta till en marklägenhet.
Får inte söka
– Men vi får inte ens söka ny bostad. Attityden till oss har varit mycket fientlig och kanske är det därför som lägenheten aldrig har renoverats, funderar han.
Han erkänner att de inte har varit särskilt angelägna om det heller eftersom de helst har önskat flytta från Ale, men samtidigt har socialtjänsten och Alebyggen besiktigat lägenheten. De är väl medvetna om vilka brister som finns.
– För oss är det meningslöst att ens försöka påverka. Vi har inget inflytande. Går vi till Alebyggen hänvisar de till socialtjänsten och när vi är där pekar de på Alebyggen. Det är inte lätt för oss att förstå och då blir man mest arg, menar Hamad Samoud.
Samma problem
Samma problem vittnar en annan familj om. De flydde från Mellanöstern och har bott i Nödinge i sex år. Lägenheten, en fyrarummare på Klöverstigen, har de bott i hela tiden. Standarden är låg och familjen uppfattade vid inflyttningen att den snart skulle renoveras. Nu har de väntat i sex år. Enda åtgärden är ett fönsterlås och en ny list vid ett av fönstrena. I köket har till och med kökskakel börjat ramla ner, köksluckor hänger löst i de fall de inte står bredvid. Boendemiljön är så långt ifrån hemtrevlig man kan komma och allt från golv till tak är eftersatt. Här lever familjen med sju barn. Småpojkarnas rum har inte ens värme. Elementet har inte fungerat på många år. Ingen åtgärd har skett trots påpekanden till både socialtjänsten och Alebyggen.
– Det var inte bra. Jag ser att det finns en anmälan om elementet och det borde ha varit åtgärdat, svarar Kjell Gustavsson, förvaltare på Alebyggen.
Angående svartmögel som kan utgöra en hälsorisk menar Kjell Gustavsson att hyresgästernas egna städrutiner har en stor betydelse.
Många duschar
– Ofta är det stora familjer, där många använder duschen dagligen. Det blir fuktigt och ventilerar man inte ordentligt kommer mögel, säger han.
Standarden i badrummen som lokaltidningen fick se var låg och renoveringsbehovet stort. Toalett och badrum ansvarar Alebyggen för. Dessa kostnader belastar inte lägenheternas renoveringsfonder.
Varför har dessa då inte renoverats?
– Vi har inte fått några sådana indikationer eller önskemål, varken från socialtjänsten eller de boende. Det finns kanske brister i vårt kommunikationssystem. Alebyggen är sällan med på hembesöken. Det sköter socialtjänsten, så vi vet väldigt lite om hur det ser ut, säger Kjell Gustavsson.
En av familjerna berättar att när de påpekat för sin handläggare på socialtjänsten har de hänvisats till Alebyggen med sina klagomål. Väl där har Alebyggen pekat på socialtjänsten.
– Det kan stämma. Vår information om hur systemet fungerar är kanske inte tillräckligt tydlig, säger Magnus Billborg, enhetschef för försörjningsstöd i Ale.
Det får konsekvenser som att barn till exempel får växa upp med svartmögel, vilket är en hälsofara.
– Jag säger inte emot dig! svarar Billborg.
Svartmögel
Svartmögel
Svartmögel
