LILLA EDET. Projektet ”Hälsoskola för ukrainare” är i full gång. Syftet med initiativet är bland annat att sprida kunskap om möjligheterna till hjälp och stöd inom den svenska vården. – Det finns jättemycket forskning som visar på att de riktigt stora problemen kan komma flera år efter att man har flytt ett krig, säger projektledaren Olena Maliavska.
Med hjälp av medel från Länsstyrelsen Västra Götaland genomför nu Lilla Edets kommun projektet ”Hälsoskola för Ukrainare”. Projektet äger rum i Makerspaces lokaler i Lilla Edets centrum och är en del av etableringsprogrammet. Tanken är att det ska hjälpa krigets flyktingar att förstå det svenska vårdsystemet.
– Vi är tolv deltagare från Lilla Edet och Ale kommun. Vi tycker att det är en bra storlek på grupp. En del av deltagarna kom hit när kriget började och har bott här i mer än två år. Men sedan har vi även några som kom till Sverige för bara tre månader sedan. Det kan vara svårt att förstå allt i det svenska systemet, så där hjälper vi dem, berättar Olena Maliavska, projektledare och instruktör, och ger ett exempel:
– Det kan handla om att förklara hur 1177 fungerar och hur det går till när man bokar tid inom vården. Vilka typ av hjälp kan man få i Sverige? Vi går igenom alla praktiska frågor under det här projektet, säger Olena.
Hon själv lämnade Ukraina för snart två år sedan.
– När kriget bröt ut så bodde vi kvar i Ukraina i ett år och flyttade runt till olika ställen över hela landet. Vi försökte bara överleva. Men efter ett år insåg jag att jag och min dotter behövde lämna landet, berättar Olena.
Idag pratar hon väldigt bra svenska och jobbar som projektledare för hälsoskolan i hopp om att kunna hjälpa andra ukrainare som går igenom samma tragedi. Tillsammans med två andra ukrainare har hon utbildat sig till instruktör inom projektet vid Flyktingmedicinska mottagningen i Göteborg. Planen är att även kunna erbjuda konceptet Hälsoskola till andra kommuner under 2025.
– Det finns en saga om en groda i en kastrull fylld med vatten. I början är vattnet kallt, men grodan märker inte när vattnet hela tiden blir lite varmare och till slut kokar grodan ihjäl. Lite så var det i Ukraina. I början var det en jättestor stress, men till slut vänjer människor sig eftersom att man inte kan leva i en extrem stress hela tiden. Människor har blivit vana vid krig och det är fruktansvärt. Det kommer bli jättedåligt efter kriget. Det är och kommer vara ett stort problem för många människor, säger Olena och fortsätter:
– Det finns jättemycket forskning som visar på att de riktigt stora problemen kan komma flera år efter att man har flytt ett krig. Det kan ta tre, fem eller till och med tio år. Först fokuserar man på att anpassa sig till den nya miljön, skaffa jobb och överleva. Sedan kommer de psykiska problemen ikapp, som även kan leda till somatiska problem.
Hon berättar att det råder stor skillnad på vården i Sverige jämfört med i Ukraina. I Sverige arbetar man mycket mer förebyggande. Det kan vara allt ifrån att en läkare ger övningar istället för medicin till att man redan i skolan pratar om tandhälsa för att sedan slippa laga hål i vuxen ålder. Likväl som hon vill förmedla detta till projektets deltagare så är förhoppningen att även hälsoskolan i sig ska fylla en förebyggande funktion.
– Vi kan arbeta förebyggande genom att förklara att ”om det blir så här för dig, så finns den här typen av hjälp att få”. Förhoppningsvis kan vi dela med oss om så mycket information som möjligt och skapa en förståelse för varför man mår som man mår. Att veta vilken hjälp som finns och hur man får den, skapar en trygghet.
