För fyra år sedan informerade Håkan Andersson kommunledningen om en önskvärd utbyggnad i norra Älvängen. Målet har varit att gå från ladugårdsverkstad till en modern mekanisk verkstad med kontor och personalutrymmen i en och samma byggnad. Två år senare, 2009, lämnades en första bygglovsansökan in. Turerna har varit många i något som Håkan Andersson beskriver som en ”ofattbar soppa”, där den ena handen i kommunen inte vet vad den andra gör. Beskeden har varit många, allt från att bygglovet är klart till att ”här vill vi egentligen inte att du bedriver någon verksamhet, det är bättre du blir inlöst”.
– Jag har inte satt mig på tvären, tvärtom har jag lyssnat och sagt att kom med ett förslag. Mitt företag måste utvecklas. Jag måste expandera, här eller någon annanstans, men jag måste ha besked, berättar Håkan Andersson.
Hamek har sitt säte mellan Göteborgsvägen och E45, strax norr om Svenstorp i Älvängen. Området ligger så nära 45:an att det är klassat som riskzon. Med anledning av det gjordes en riskanalys i samband med att den nya lokalvägen som kommer att gå ännu närmare verkstan planerades.
– Den visade att det är möjligt att ligga kvar med verksamhet i området, vilket känns bra. Det smidigaste och billigaste för oss är helt klart att expandera där vi finns idag, säger Håkan Andersson som dock hade fått ett annat råd av Samhällsplaneringsavdelningen.
– Jörgen Sundén sa tidigt att jag borde bli inlöst och föreslagen en alternativ etableringstomt. Jag skulle bli kontaktad igen, men inget hände.
Hösten 2009, ett halvår efter att Hameks första bygglovsansökan skickats in, ville Håkan Andersson ha besked.
Många möten
– Jag fick då höra från samma Samhällsplaneringsavdelning att inlösen absolut inte var aktuellt. Samtidigt ville jag ha besked om bygglovet, men det var inte färdigutrett. Sedan följde en massa möten och jag tvingades rita om samma ritning fyra gånger.Trots att jag varje gång gjort exakt vad handläggaren begärt fanns det alltid något nytt att anmärka på. Det är en sanslös hantering som kostar både företaget och framför allt skattebetalarna stora summor pengar. Jag har säkert lagt ut över 300 000 kronor på bygglovet som det fortfarande är tveksamt om jag kommer att få, säger Håkan Andersson som inte kan förstå vad kommunen har att vinna på detta företagsovänliga bemötande.
– Det finns ingen som helst vilja att försöka hjälpa till att räta ut frågetecken, bara att hitta nya.
I februari 2011 såg det mesta ändå ut att vara löst. Samhällsplaneringsavdelningen ger besked om att allt är klart, men då stöter Håkan Andersson på stadsarkitekten Måns Werner som informerar om att bygglovet trots allt är besvärligt och svårt att godkänna.
Ogiltig riskanalys
– Han menade att riskanalysen som var gjord av kommunen i området plötsligt inte gällde längre eftersom bullerplanket nu ska ersättas med ett bullerskydd av glas. Jag bad dem komplettera riskanalysen, men det var inte deras bord. Eftersom det var Samhällsplaneringsavdelningen som beställt riskanalysen kunde inte vi heller komplettera den. Det måste ske från kommunens sida, men där verkar man inte samtala med varandra, konstaterar Håkan Andersson besvärat.
Det var inte nog med elände. I slutet av mars i år dimper ett brev från förvaltningen ned. Där ombeds företaget att komplettera sin bygglovsansökan med fyra olika punkter före 1 april annars skickas handlingarna tillbaka och ärendet som pågått i två år avslutas.
Inte relevanta
– De har haft två år på sig att ta fram det här bygglovet, jag fick några dagar på mig att besvara och utreda frågor som till tre fjärdedelar inte ens var relevanta. De frågade bland annat om färgen på fasaden. ”Det finns bestämmelser för området”. Bra, sa jag, tala om vilka kulörer som gäller så följer jag det. ”Nej, så gör vi inte” fick jag till svar. Det är sjukt, suckar Håkan Andersson.
I veckan träffades parterna på nytt. Där framkom tydligt att förvaltningen inte anser det lämpligt att bygga ut i området. En inlösen hade varit bättre.
– Ja, det har vi också sagt, betonade vi, men fick då höra att vi skulle ha varit emot detta. De namngav också vem av handläggarna som sagt det, för oss var det bara ett i mängden av nya namn. Det har varit så många olika personer inkopplade, ett obegripligt arbetssätt för mig som företagsledare. Resten av mötet gick sedan åt till att kritisera varandra internt. Det har gått prestige i det här ärendet och det är väl konsekvensen när avdelningarna jobbar med vattentäta skott. Det underlättar ju att samtala med varandra om syftet är att lösa ett problem, menar Håkan Andersson och tillägger:
– Jag är ju kund i detta fallet. Bygglovet har kostat fantasibelopp. Tänk om jag behandlat våra kunder på samma sätt… Skillnaden är att jag har ingen annan att vända mig till, därför behandlas vi därefter.
Egentligen har han redan gett upp. Han har tappat allt förtroende för att bygglovet helt plötsligt skulle gå igenom. Det har han trott så många gånger förut.
– Nu sa de att ärendet skulle tas upp igen när riskanalysen kompletterats, men när eller om det blir gjort styr ju inte jag. För min del gäller nog istället att utreda alla mina rättigheter ifall om att den nya lokalvägen och E45 påverkar oss negativt. Skulle det medföra sådana konsekvenser att verksamheten blir lidande ses vi i rätten, säger Håkan Andersson som har ytterligare trumf på hand.
– För att komma fram med lokalvägen gick vi med på ett markbyte. Den har Trafikverket redan tagit i anspråk, men markbytet gäller inte om inte vi får vårt bygglov beviljat! Det står tydligt i kontraktet.
