Livet som fotbollsproffs i Nicaragua

Efter att ha fostrats i Nol IK, utvecklats i Ahlafors IF, använt språngbrädan i Gunnilse IS och blivit allsvenskt proffs i Örgryte IS – så väntade plötsligt ett helt annat äventyr. 

2014 representerade han nämligen C.D. Walter Ferretti, ett av de främsta fotbollslagen i Nicaragua.

Hur hamnade du där?

– När jag gick tillbaka till AIF efter tiden i ÖIS så pluggade jag turism och hade kanske 1,5 år kvar på utbildningen. Jag ville göra något roligt och fick reda på att man kunde få ett stipendium från Sida om man skrev sin kandidatuppsats i ett utvecklingsland och hade ett bra syfte med det. Turismutvecklingen i Nicaragua blev mitt spår, berättar han.

Niclas åkte dit efter sommaren 2013 och planen var att stanna i tre månader för att genomföra skoluppgiften. Mot slutet av vistelsen började han dock att sakna fotbollen och bad sin kontaktperson om att hitta ett lag han kunde börja lira i för att hålla igång. 

– Det var först när jag började träna med laget som jag fick berättat att de spelade i den högsta divisionen, berättar Niclas. 

Därefter gick allt väldigt snabbt. Niclas, som bara hade tänkt hålla igång lite, erbjöds ett halvårskontrakt av klubben. Samtidigt fick han klart för sig att det gick att skjuta fram uppsatsen en termin. Han valde således att stanna och idag är äventyret i Nicaragua något han är glad över att han sa ja till. 

Hur var nivån på lagen i serien?

– Den var väldigt blandad, topplagen höll superettanklass medan bottenlagen kunde liknas med de sämre lagen i division 2, berättar Niclas.

Nivåskillnaderna gällde inte bara spelarna på planen, utan även nivån på domarna, publiken, mediabevakningen och allt runtomkring. 

– Vissa arenor höll allsvensk klass medan en del lag inte ens hade omklädningsrum och där gästerna fick byta om i skogen. Ibland gick matcherna på TV och hade 10 000 åskådare på läktaren, nästa vecka kunde man möta ett lag med 200 personer i publiken. 

I samtalet med Niclas Elving radas anekdoterna upp på rad. Han berättar om hur C.D. Walter Ferretti var polisens lag och att det således var polisen som betalade ut lönerna. Han berättar även om hur risken för jordbävningar tvingade honom att sova i skogen under en period och om hur han blev ”el sueco” – svensken – med fans och media. Han var nämligen den första, och troligtvis den enda, svensken som någonsin varit proffs i Nicaraguas inhemska högstaliga. 

Har du något annat minne som sticker ut?

– Under en bortamatch i norra Nicaragua så lade sig alla spelarna plötsligt ner – mitt under matchen. Domaren blåste, alla lade sig ner och ropade till mig att göra detsamma. Vi låg stilla i ett par minuter innan folk började resa på sig. Då var det tydligen en mega-svärm med farliga getingar, hur stor som helst , som flög över planen. Efter matchen fick jag berättat för mig att det är livsfarligt. Får getingarna träff på någon människa så kan man dö. Det händer tydligen då och då i det området av Nicaragua, att det kommer sådana svärmar, berättar Niclas.

Vill du höra hela intervjun med Niclas Elving där han berättar om fotbollskarriären och tiden i Nicaragua? Då ska du lyssna på podcasten ”Alekurirens sommargäster”.  Avsnittet finner du genom att klicka på någon av spelarna nedan.

Avsnittet finns tillgängligt på Spotify, Soudcloud och Youtube.

Trevlig sommarlyssning!