Efter en intern konflikt hos Moderaterna i Ale bildade Jan A Pressfeldt ett utbrytarparti vintern 1998. Det väckte heta känslor och insändarsidorna innehöll många aggressiva inlägg. Aledemokraterna gick till val på en löftesrik politik som summerades ”bort med onödiga, satsa på det nödvändiga”. Kommunledningen ansågs innehålla mängder av onödiga tjänster och funktioner som antingen kunde tas bort eller skötas av någon annan. Aleborna var med på noterna och Aledemokraterna blev största borgerliga parti med 7 mandat i kommunfullmäktige 1998, två fler än Moderaterna vilket självklart var en fjäder i hatten för frontfiguren Jan A Pressfelt.
– Det var en stor seger för oss och en chock för våra motståndare. Ingen hade räknat med att vi skulle få ett sådant genomslag. Jag tror väljarna lockades av att vi var så öppna och konkreta med vad vi ville göra. Vi sa vad vi tyckte om skola, vård, invandring och byggnation. Vi hade ett heltäckande program, säger Pressfeldt.
Partiet bibehöll en stabil nivå som oppositionsparti och 2010 kunde Aledemokraterna ingå i en borgerlig allians som för första gången bildade politisk majoritet i Ale kommun. Jan A Pressfeldt blev Samhällsbyggnadsnämndens ordförande.
– Ja, det var en rolig tid. Då blev det fart på grejerna. Vi gav bygglov och släppte fram detaljplaner som tidigare majoritet bromsat. Inte minst gällde det handelsplats Älvängen. Jag minns också vilka problem det var på Carlmarks gamla industriområde. Det var ett kriminellt tillhåll och jag minns att jag på stående fot bara tog beslut om att hägna in området och snabbutreda rivning. Vi var oerhört kreativa och konstruktiva, säger Pressfeldt.
I valet 2014 hade vindarna vänt och precis som i övriga landet var det svårt att skapa en parlamentarisk majoritet i Ale. I november 2014 kom därför ett mycket oväntat besked. Aledemokraterna som alltid varit Socialdemokraternas värsta motståndare bytte sida. Partiet som gjort sitt sämsta val hittills förhandlade med de rödgröna och i utbyte mot ett antal satsningar, däribland säkra ridvägar, lät de Socialdemokraterna få igenom budget och verksamhetsplan.
– Vad skulle vi göra? Den borgerliga sidan hade inget att erbjuda och jag gillade Socialdemokraternas Paula Örn som hade en tydlig idé om vad hon ville göra. Jag tycker det var en stor förlust att hon inte överlevde internt. Vi hade en bra dialog trots att vi har olika ideologiska uppfattningar, berättar Pressfeldt.
Samarbetet med Socialdemokraterna blev också dödsstöten för Aledemokraterna. I valet 2018 fanns inget förtroende kvar. Det blev ynka ett mandat och när valrörelsen inför 2022 drar igång meddelar partiet att de inte ställer upp.
– Egentligen tog det slut efter förra valet. Med ett mandat finns det ingen chans att påverka. När jag flyttade 2019 var det ingen annan som ville träda fram och ta över partiet. Trots alla år i politiken är det faktiskt inget jag saknar idag, säger Pressfeldt i telefon från den tyska staden Glüstadt där han parkerat med husbilen.
– Jag älskar mitt nya liv. Jag har mycket att ta igen efter alla år. Det blir över 300 dagar om året i husbilen och det är dagar som är berikade med fantastiska upplevelser.
Vad händer med partikassan?
– Vi har om jag inte minns fel cirka 100 000 kronor kvar. I stadgarna står det att pengarna ska delas ut till kvarvarande medlemmar, men det kanske blir till ett välgörande ändamål. I detta skede är det just rörelsen som läggs ner. Föreningen finns kvar ett tag till i alla fall.
