ALE. Ale kommun står inför rekordstora investeringar. Investeringsplanen 2024-2027 omfattar närmare fyra miljarder, varav tre är skattefinansierade. Det finns dock ett frågetecken kring hur realistiska de är i tidsperspektivet fyra år.
Befolkningsökningen har kommit av sig i Ale kommun, men investeringsbudgeten som antogs av kommunfullmäktige i juni vittnar om att planen är att förbli en tillväxtkommun. Skolor, förskolor, LSS-boenden, äldreboenden och tillhörande infrastruktur kommer att uppgå till närmare 3 miljarder under perioden 2024-2027.
Till detta tillkommer de taxefinansierade investeringarna i till exempel ett nytt VA-system som innebär att reningsverket i Älvängen ersätts med en ny överföringsledning till Nödinge. De taxefinansierade investeringarna under de kommande fyra åren uppgår till en dryg miljard. Om samtliga investeringar skulle genomföras enligt plan kommer Ale kommuns totala låneskuld uppgå till 3 miljarder vid periodens slut. Kommunfullmäktige har tidigare antagit en finansieringsmodell som bygger på att 70% av investeringarna ska vara självfinansierade. För att klara den antagna investeringsbudgeten krävs att kommunen gör ett resultat motsvarande 15-16%. Den antagna budgeten har siktet inställt på 4%.
– Vi är medvetna om det, men när det gäller investeringsplanen vet vi att allt inte blir genomfört. Det brukar landa mellan 50-70%. Därför har vi bett om en mer realistisk plan till nästa års budgetarbete. Den måste till exempel vara kopplad till att det finns detaljplaner. Att budgetera för en ny skola när vi vet att det saknas detaljplan är meningslöst. Att vi har stora investeringar framför oss är ingen hemlighet och därför måste vi göra ekonomiska överskott, annars får nästa generation ta notan. Det vore inte särskilt ansvarsfullt, säger kommunstyrelsens ordförande Mikael Berglund (M).
Oppositionspartierna Socialdemokratrna och Centerpartiet har bara 2% resultat, trots den antagna investeringsplanen.
– Vi vet redan nu att mycket av investeringarna inte kommer att bli av. Dessutom är vi fundersamma kring att 70% ska vara självfinansierat av kommunen. Jag vet att vi står bakom det och har inte lagt något annat förslag, men det kan vara en fråga för framtiden. I den här situationen när kärnverksamheten är i behov av resurser gjorde vi bedömningen att det var värt att ta av resultatet. Att spara för investeringar som inte blir av känns inte som rätt prioritet, säger oppostionsråd Dennis Ljunggren (S).
Mikael Berglund igen:
– Självförsörjningsgraden 70% har vi fått av SKR (Sveriges kommuner och regioner) och är en stark rekommendation som vi valt att följa. När vi bygger som mest kommer den bli svår att klara, men på sikt är det ett bra riktmärke att förhålla sig till. Investeringarna påverkas också av befolkningsprognosen som nu visar att vi tappat fart ordentligt. Det kan innebära ett minskat behov av skolor och förskolor.
