Pappa Olov Karlsson var aktiv socialdemokrat fram till 1968 och även mamma var engagerad i kvinnoklubben. Det var därför ingen slump att Jarl Karlsson intresserade sig för politik.
1970 gjorde han sitt första fullmäktige, då i Starrkärrs kommun. 50 år senare kunde han summera att han varit med på 500 sammanträden.
– Åren går fort när man har roligt, säger Jalle och ler.
– Jag har haft ett stort samhällsintresse från barnsben och det har ju varit händelserika år i Ale. Det har varit en förmån att få vara med. Kommunsammanslagningen när Ale bildades av Starrkärr, Skepplanda och Nödinge kommuner 1974 var en stor händelse. Jag har suttit med i fullmäktige från första dagen och med hjälp av arkivet i Alafors kunde jag säkerställa att sammanträdet i december förra året var nummer 500.
Vad minns du bäst från alla fullmäktige?
– Det har varit många tuffa och roliga debatter, inte minst när vi skulle bestämma den nya sträckningen för väg och järnväg. Vi förespråkade att den skulle läggas i älvdalen, men starka röster ropade om ett läge i öster genom Vättlefjäll. Hur det gick vet vi nu och det är jag stolt över. Pendeltåget har skapat ett nytt Ale. Beslutet om att bygga ett extra mot vid Stora Viken, som gjorde det möjligt för Klädkällaren att etablera var jag personligen väldigt engagerad i. Att det förverkligades kommer innebära mycket, inte minst för Nödinges framtida utbyggnad, svarar Jalle.
Ale var indelat i kommundelar 1982-1997. Jarl Karlsson var ordförande i Älvängens kommundelsnämnd.
– Det var en spännande reform som främjande demokratin. Vi kom närmare medborgarna. Jag gillade det, men till slut blev det för mycket tjafs mellan kommundelarna. Istället bildades en central organisation och vi började med ortsutvecklingsmöten. Det har varit bra, men nu är det nog dags att förnya även den idén, säger han.
Utmaningarna i Ale har varit många under Jalles år. Nedläggningen av glasbruket i Surte 1978 är en tung händelse som etsat sig fast.
– Det var ett hårt slag för kommunen och det tog många år innan vi hade ersatt alla arbetstillfällen som gick förlorade. Det var även tufft när Tudor varslade sin personal i samband med den stora förändringen 1999. Inga- Lill Andersson som var kommunalråd gjorde ett fantastiskt arbete tillsammans med Tudors vd Bo Lindvall. Vid den tidpunkten var jag inte avundsjuk på Inga-Lill. Det var många svåra ställningstaganden, men tillsammans löste de alla knutar utan att andra behövde blanda sig i.
På plussidan och det som han helst vill prata om efter alla år i Alepolitiken är Ale gymnasium. Jarl Karlsson var ordförande i Utbildnings- och kulturnämnden när skolan slog upp sina portar 1995. Det blev snabbt ett omtalat gymnasium. En skola som fokuserade på inflytande och elevdemokrati.
– Det är många starka minnen från den här tiden. Vi lyckades rekrytera en helt makalös skolledning. Kerstin Malcus Elving och Roland Färdmar var enastående rektorer. Som skolchef hade vi Kjell Frövenholt. Vilken mix! Jag var positiv från början, men skolan blev bättre än jag trodde. Det jag ångrar allra mest är att jag inte reserverade mig när fullmäktige tog beslut om att lägga ner gymnasiet 2013. Jag borde markerat mitt missnöje tydligare, säger Jalle.
Att politiken i Ale skulle ha varit en kamp mellan Nödinge och Älvängen är inget Jalle känner igen sig i.
– Det påståendet kommer från de som inte har varit med i ett parti. Det har aldrig varit en diskussion om enskilda orter. Vi socialdemokrater har viljat utveckla alla orter, men förutsättningarna ser självklart annorlunda ut, menar Jalle.
När detta skrivs har herr Karlsson passerat 500 fullmäktigemöten. Lägger man till gruppmöten och nämndsammanträden lär siffran få gångras många gånger om. Han sitter som ersättare i kommunfullmäktige mandatperioden ut. Sen är det färdigt.
– Då är det dags att kliva av och sätta sig på läktaren.
