Det är få överraskningar i Ale-samverkans budget för 2024 – och det är en styrka menar den politiska ledningen.
– Organisationen ska veta vad som väntar och kunna jobba långsiktigt. När vi tog över styret i Ale förra hösten kommunicerade vi tydligt vad som skulle gälla under mandatperioden och jag är stolt över att vi nu visar det. Vårt fokus är att göra så mycket nytta som möjligt för aleborna, öka effektiviteten och bidra till ett tryggare Ale. Det pågår en ständig genomlysning av alla verksamheter. Kan vi jobba smartare, finns det andra lösningar? Det går alltid att hitta förbättringar och det är nödvändigt i kärvare tider, säger Mikael Berglund.
Inflation, stigande räntor, lönehöjningar och pensionskostnader påverkar kommunernas ekonomi kraftigt i hela landet, så även i Ale. Nämnderna har kompenserats, men ska också hitta effektiviseringar som motsvarar 1%. På måndagen tog kommunfullmäktige beslut om budgetramarna. Nu ska nämnderna återkomma med hur verksamheterna påverkas.
– Det är en ekonomiskt tuff situation och det kommer att krävas anpassningar, men tillsammans löser vi det här. Som vanligt handlar det om att ha rätt kompetens på rätt plats. Vi kommer fortsätta att hålla koll på korttidsfrånvaron och personalomsättningen. Där vill vi se en fortsatt minskning, säger Renée Palmnäs (FiA).
Ale-samverkan återkommer till behovet att se över kostnader, att våga arbeta på nya sätt.
– Vi kan konstatera att vi har ett högt kostnadsläge inom vissa verksamheter om vi jämför med andra kommuner. I Ale kostar en grundskoleelev 115 876 kronor om året, samma siffra i Kungälv är 104 742 kronor. På årsbasis innebär det att vi betalar 45 miljoner mer. Det är mycket pengar. Levererar Kungälvs skola ett sämre resultat. Nej, tvärtom. Deras meritvärde för en avgångselev är 233 jämfört med 223 i Ale. Så det finns ingen koppling mellan skolresultat och satsade kronor, menar Berglund.
Ale kommun står inför ett stort investeringsbehov. Fram till 2027 handlar det om nästan 4 miljarder. Därför anser Ale-samverkan att kommunen behöver göra goda resultat för att klara finansieringen. Resultatet ligger därför fast på 4%, vilket motsvarar 94 miljoner.
– Det handlar om att ta ansvar för framtiden. Ändå gör vi en hel del offensiva satsningar. Vi vill hitta sätt att göra kommunens lokaler mer tillgängliga för föreningslivet efter kontorstid, attrahera fler ungdomar till våra verksamheter och vi låter två miljoner för trygghetsskapande åtgärder i föreningslivet ligga kvar, säger Robert Jansson (SD).
Biblioteken får ett riktat uppdrag.
– Vi vill att biblioteken vidtar åtgärder för att öka läsningen bland barn och unga, säger Sune Rydén (KD) som också understryker att kommunens ekonomi är sund och stabil.
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Henrik Fogelklou (M), delar samma utmaning som Socialnämndens ordförande Tyrone Hansson (FiA): kompetensförsörjningen.
– Jag tror faktiskt inte att vi löser den. Därför har vi ett stort fokus på välfärdsteknik. Vi måste med digitala hjälpmedel frigöra mer tid hos vår befintliga personal, tid som de kan använda till omsorg om våra äldre, menar Hansson.
– När byggandet går ner och det blir färre bygglov att hantera får vi tänka smart. Vi har inte råd att förlora våra handläggare för då har vi inga den dagen det vänder, säger Fogelklou.
Lena Kamp (SD) är ordförande för den största nämnden, Utbildningsnämnden, som 2024 får nära en miljard i budget.
– Jag är inte orolig. Vi får en förstärkning jämfört med 2023 så skolan ska vi klara, säger hon bestämt.
