Statens geotekniska institut, SGI, fick för två år sedan i uppdrag av regeringen att bilda en delegation för Göta älv. Syftet på sikt är att genomföra stabilitetsförbättrande åtgärder som minskar risken för ras och skred i älvdalen. Åtgärderna kan finansieras med upp till 70 procent i statliga bidrag, som betalas ut från SGI. Under 2019 fanns 90 miljoner tillgängliga, men bara 2,2 miljoner betalades ut.
– Vi behövde göra mer detaljerade undersökningar för att bedöma vilka områden som har en förhöjd risk för skred. De underlag som fanns var endast översiktliga. Tanken var att detta skulle utföras av de enskilda kommunerna, men de hade inte tillräckligt med resurser. Nu har regeringen ökat anslaget till delegationen med 20 miljoner, vilket gör det möjligt för oss att handla upp cirka 18 utredningar längs Göta älv. När dessa är klara vet vi vilka åtgärder som krävs och då kan kommunerna ansöka om bidrag för varje enskild plats, skrev Per Bolin, chef för Delegationen för Göta älv, i ett mejl till lokaltidningen tidigare i år.
Regeringen har givit frågan en hög prioritering. Ras och skred kan påverka bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner som vägar och järnvägar, farleder, vattenverk och elförsörjning. Göta älv är också dricksvattentäkt för 700 000 människor i regionen och ett skred i ett förorenat område kan få katastrofala följder för dricksvattenförsörjningen. Ett av flera skredkänsliga områden är Älvängens västra industriområde. Här är också marken kraftigt förorenad efter en över 100 år lång industriepok.
– Vi har gjort mängder av utredningar under årens lopp. Det saknas inte information om skredrisken eller föroreningarna i Älvängen. De har varit kända länge, men byråkratin är oerhört trög trots allvaret. Sedan 1990-talet har SGI rödmarkerat området. Nu är vi dock äntligen framme vid en tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen om att få lägga en tryckbank i Göta älv samt stålsponta en sträcka om 700 meter. Det är steg 1 som måste göras för att säkra området från skred. Sedan kan vi inleda saneringsarbetet och vi talar om stora föroreningar. Totalt sett är det ett mycket omfattande projekt och vi ansöker om 150 miljoner hos Länsstyrelsen, berättar Torbjörn Andersson.
Ale kommun hoppas få tillstånd inom ett år.
