Dzemal Sabovic är strategisk samordnare för trygghet och missbruksprevention i Ale kommun. Det drogförebyggande arbetet har högsta prioritet och artiklarna syftar till att informera aleborna i allmänhet och föräldrarna i synnerhet om hur droganvändningen fungerar och vilken hjälp som finns att få.
– En genomgående röd tråd i avsnitten är att vi försöker baka in föräldraskap, föräldrakärlek, vuxenansvar och vikten av att bygga bärande relationer till unga samt sätta gränser vad gäller droger och andra riskbeteende – tidigt!
Om du ska ge din syn på grunderna i drogprevention?
– Tobak och alkohol är de vanligast förekommande legala drogerna och de som ungdomarna först kommer i kontakt med. Ska vi vinna kampen mot droger och få färre unga att experimentera med droger behöver vi ha rätt fokus. Det går inte att stoppa droganvändande i ett samhälle där det är okej att minderåriga dricker och röker, säger Dzemal Sabovic.
Vad krävs för att vända utvecklingen?
– Vi behöver ha rätt ansats och se till att våra unga inte börjar med tobak och alkohol för tidigt. På så sätt minskar vi risken att de kommer i kontakt med andra tyngre droger.
– Har du lärt dig att röka så sänker du tröskeln. Ta cannabis som exempel. Tekniken att röka är densamma och steget över till denna typ av drog är plötsligt mindre. Dessutom förekommer cannabis och andra droger oftare i riskmiljöer där även tobak och alkohol finns.
Cannabis i form av marijuana eller hasch är den överlägset vanligaste illegala drogen i lokalsamhället. Tillgången är god. Från polisens sida jobbas det på bred front med att lagföra dem som säljer och upptäcka dem som har börjat röka.
– Många beslag gör vi på ungdomar och unga vuxna. Drogen är idag mycket starkare än tidigare eftersom THC-halten, det vill säga den aktiva substansen, under åren har ökat genom förädling, säger kommunpolis Jessica Ask.
Som förälder, vilka tecken ska man vara uppmärksam på?
– Hittar ni exempelvis ocb-papper eller rizzlapapper i fickorna hos era barn så är det stor sannolikhet att de har börjat röka cannabis, säger Jessika Ask.
– Hos ungdomar kan användningen märkas genom mindre intresse för skolan, morgontrötthet, konstiga meddelanden till sin telefon eller dator. Nya och okända kompisar är också något att vara uppmärksam på, säger Dzemal Sabovic och fortsätter:
– Sätt tydliga gränser hemma och inkludera äldre syskon, ditt barns kompisar, pojk- och flickvänner i dialogen så att alla vet vad som gäller hemma hos er. Ha koll på internetaktivitet, bank- och swishkontot eller om det förekommer kontanter. Gå gärna ut och besök de platser där din ungdom vistas och vänta på att din ungdom kommer hem på kvällen.
Vårdnadshavarna har en viktig roll?
– Föräldrarna är de bästa drogförebyggarna! Det är de som tillbringar mest tid med barnen och är först med att upptäcka tidiga tecken på om något inte står rätt till och kan agera utifrån det.
